Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Akropolis IF - Akalla Gårds BP

...Det är 22 meter mellan långsidan och ytterdörren på Imatragatan 214...


Klubb: Akropolis IF
Dräkt: Vita tröjor med blå mönstring, vita byxor
Bildad: 1968
Meriter: 2 säsonger i tredjedivisionen. 11:e plats 2011 (= 53:e lag i Sverige)
Matcher: Akropolis - Sirius 0-0 tis 2/8 -11
Avstånd: 59 km
Hemsida: http://www.akropolisif.com

Hur är det att vara på arenan?

Akropolis hemmaplan kvalar inte ens in som IP, utan det är en BP. En bollplan alltså. Vad detta betyder i praktiken för åskådaren är att det är oerhört trångt, vilket faktiskt också är anläggningens främsta tillgång. I en publiksvulten serie som division 1 är det inte till nackdel med en hemmaplan där 449 åskådare får trängas som på Stockholmspendeln 07.39 en måndagmorgon. Trängseln kommer sig av att Akalla bollplan är intryckt i området med skohorn. Som exempel: Det är 22 meter mellan långsidan och ytterdörren på Imatragatan 214 på ena sidan, medan det på den andra är 14 meter mellan hörnflaggan och femtonde hålet på Akalla Bangolfpark. Bollplanen var ursprungligen tänkt endast som träningsanläggning, och det avspeglas på de enkla läktarna, sexradiga taklösa trätrappor längs med ungefär halva den ena långsidan. Vidare saknas självklarheter som permanent matchtavla, parkeringsplatser och toaletter här. Men den oerhört enkla standarden till trots erbjuder Akalla BP förortsfotboll när den är som bäst. Trängseln, närheten till planen och souvlakigrillen spelar alla in, men bäst är kanske de trevliga och mångfascetterade omgivningarna. På den korta promenaden från Akalla tunnelbanestation promenerar man igenom hela spektrat av vad som ryms i förorten, från höghusen i Akalla centrum, via radhusidyllen invid planen, till minigolfen och bondgården i Akalla By strax bakom planen. Men oavsett hur charmig Akalla BP än är så är det ingen duglig matcharena. Akropolis har hållit till här sedan sent 90-tal, då Kista IP jämnades med marken för att lämna plats åt Kista Science Park, och man lobbyar hårt för att en ny och mer duglig arena ska uppföras i Järvaområdet.


Bakifrånvy av Akalla BP's läktare, Akallas typiska höghussiluett utgör bakgrunden.


Stämning/klack
1980 drog Akropolis nära 2000 åskådare i den avgörande matchen för uppflyttning till division 4. Idag är det dock inte 1980 längre, och Akropolis drar inte mer publik än vilket förortsgäng som helst. Det enda som skiljer ut är, om man nu ska räkna in det på stämningskontot, grilldoften.

Hur hittar man till bollplanen?
Kollektivt/Till fots: Till Akalla BP tar man sig lätt med tunnelbanan, ta blå linjen längst ut till Akalla så är det mindre än 5 minuter att gå. Ta den norra (främre) utgången, gå upp för trappan och fortsätt rakt fram över Akalla torg. Vik av på gångvägen som leder upp bland träden åt vänster. Följ denna, till höger om de gula fyravåningshusen, vik av till vänster där vägen delar sig, och följ gångvägen invid de gula radhusen ned till Akalla BP.
E4 från Uppsala: Ta av mot Kista vid trafikplats Tureberg, ta till höger på Turebergsleden, mot Kista, och sedan rakt fram i rondellen mot Husby, till Finlandsgatan. Följ högersvängen, ta sedan första till vänster mot Husby, till Norgegatan. Kör 300 m, följ vänsterkurvan, och ta sedan höger mot Akalla by, till Helsingforsgatan. Följ högerkurvan, och ta direkt till vänster på Nykarlebygatan, parkera längre fram vid Husby ishall. Följ sedan Imatragatan åt högger för att komma till BP’n.
E18 från Enköping: Sväng av mot Akalla-Husby på Lv 275 efter Barkarby. Följ Akallalänken 3 km, genom högerkurvan runt Akalla, och sedan till höger mot Akalla S, på Vandagatan. Ta sedan första till vänster på Finlandsgatan, mot Husby, följ denna 600 m, och ta höger på Norgegatan mot Akalla By. Kör 300 m, följ vänsterkurvan, och ta sedan höger mot Akalla by, till Helsingforsgatan. Följ högerkurvan, och ta direkt till vänster på Nykarlebygatan, parkera längre fram vid Husby ishall. Följ sedan Imatragatan åt högger för att komma till BP’n.
E4/E20 från Södertälje: Följ E4:an norrut genom Stockholm, ta sedan av mot Sollentuna/Vällingby vid trafikplats Tureberg, och ta direkt vänster på Turebergsleden mot Kista/Vällingby. Kör sedan rakt fram i rondellen mot Husby, till Finlandsgatan. Följ högersvängen, ta sedan första till vänster mot Husby, till Norgegatan. Kör 300 m, följ vänsterkurvan, och ta sedan höger mot Akalla by, till Helsingforsgatan. Följ högerkurvan, och ta direkt till vänster på Nykarlebygatan, parkera längre fram vid Husby ishall. Följ sedan Imatragatan åt högger för att komma till BP’n.
E18 från Norrtälje: Ta av vid avfarten till Täby kyrkby, ta höger i rondellen och följ Norrortsleden mot E18 mot Oslo. Följ denna i 1,6 mil mot E4/E18, kör sedan rakt fram mot Stockholm, och upp på E4:an. Följ sedan anvisningarna från Uppsala.


Var kan man ta en öl?
Valet är givet – Pizzeria Torget på Akalla Torg har finfina pizzor, trevlig uteservering och ett... intressant klientel.


Lite om Akropolis IF
Idag är det syrianer och kurder som tagit en självklar plats i den svenska fotbollen, men i 80-talets gryning var det greklaget Akropolis som var en stigande stjärna på fotbollshimlen. 1980 hade man avancerat tre divisioner på fem år, och i den sista avgörande matchen för säsongen, en seriefinal mot IFK Lidingö, drog man nästan 2000 åskådare till Lidingövallen (och man kan tryggt anta att det trots bortaplan var grekisk majoritet på läktarna). Man klarade seriesegern på målskillnad och fick därmed göra debut i division 4, vilket på den här tiden också innebar det nationella seriesystemet. Akropolis idrottsförening grundades 1968 och är alltså ungefär jämngamla med de stadsdelar de nu kommit att etablera sig i – miljonprogramsområdena på Järvafältet. Man började med den sport man senare skulle komma att bli mest berömda för, basket, och tog sedan upp fotbollen året därpå. Efter den snabba klättringen genom divisionerna föll Akropolis sedan tillbaka lite under 80-talet. Man etablerade sig så småningom i det område som nu är klubbens självklara hemvist, området på norra Järva som utgörs av stadsdelarna Kista, Husby och Akalla. I slutet av 00-talet började det lite långsamt åter att röra på sig, och 2010 gjorde man debut i tredjedivisionen för första gången. Samma år tecknades också ett fördjupat samarbetstal med AIK, men förvandligen till farmarlag till trots så håller Akropolis än idag fast vid sin grekiska identitet. Styrelsen är genuint grekisk, och i laguppställningen återfinns fortfarande tungvrickarnamn som Papagiannopoulos och Gialavouzis. Basketen då? Jo, det handlar ju om Akropol BBK som 1986 kapade både banden med moderklubben och den lilla ändelsen. Akropol kom att etablera sig i andra änden av Järvaområdet, med hemmahallen i Ungdomens Hus i Rinkeby, och tillbringade några på många sätt händelserika år i basketens högstaliga kring mitten av 00-talet, innan man degraderades p.g.a. ekonomiskt strul.

Akropolis kör i helvitt med blåa inslag, självklart inspirerade av det grekiska landslaget. Här firar man dagens andra mål mot Frej. Foto: Akropolis


Lite om Norra Järva
Akropolis är hemmahörande i Norra Järva, samlingsnamn på de tre stadsdelarna Akalla, Husby och Kista, som även utgör Stockholms kommuns nordligaste utposter. Alla stadsdelarna uppfördes under miljonprogrammets sista skälvande andetag, i mitten av 70-talet. Utbyggnaden gjordes möjlig av att militären, som länge använt Järvafältet som övningsområde, motvilligt drog sig därifrån 1970 för att lämna plats för kommunens byggplaner. Sammanlagt bor här nästan 30 000 personer, av alla möjliga hudfärger – området är multikulturellt och drygt två tredjedelar har utländsk bakgrund. Den som kan sin nordiska geografi kan lätt placera in gatuadresserna i rätt stadsdel; i Kista är gatorna döpta efter danska städer, i Husby efter norska och i Akalla efter finska städer. Annars har delarna ändå litegrann olika karaktär; Akalla präglas mest av de 18 fjortonvåningshusen som står på rad längs med Sibeliusgången, men här finns också radhusområden. Husby är den ruffigaste stadsdelen av de tre, här är det hyreslängor med loftgångar för hela slanten. I Husby finns en stark medborgarrättsrörelse, Husby Unite heter föreningen som bildats för att stärka invånarnas inflytande över sitt eget boende. Ett annat medborgarinitiativ är Husby Marathon, vilken inte är ett maratonlopp i sig, men väl ett ungdomsprojekt som bl.a. anordnar Kistaloppet, och på andra sätt försöker lansera långdistanslöpning som en aktivitet för förortskidsen. Kista, slutligen, är visserligen också ett bostadsområde, men är betydligt mer känt som Sveriges Silicon Valley. Här jobbar runt 20 000 datanördar på företag som Ericsson, Microsoft och IBM, och ytterligare 6000 datanördar pluggar här på KTH’s IT-campus. Det är dessutom i Kista man nuförtiden hittar Stockholms djärvaste arkitektur, i form av det 120 m höga hotellet Victoria Tower och det nästan lika höga kontorskomplexet Kista Science Tower. Känt folk med anknytning till området är bl.a. författaren Sigge Eklund och hans bror mäklaren/porrskådisen Fredrik Eklund, reggaetrion Midi, Maxi & Efti och rapparen Feven, miljöpartisten Yvonne Ruwaida, popartisten Patrik Isaksson samt fotbollsproffset Henok Goitom.

Akallas kännetecken; de tegelröda höghusen längs med Sibeliusgången.


Lite om Akropolis
En tämligen vanlig missuppfattning är att Akropolis är det där antika gamla templet i Aten. Så är det inte, utan templet heter Parthenon och är endast en av flera byggnader på Akropolisklippan i Aten. Akropolis är egentligen inte ett egetnamn, utan ett substantiv med betydelsen ”högt belägen stad”. Under den krigiska antiken var det nämligen vanligt att städerna anlades på högt belägna och svårtillgängliga klippor, så att de skulle lättare kunna försvaras från fientliga angrepp. I Grekland finns akropoler förutom i Aten även i Korinth, Thebe och man kan även hitta motsvarigheter i städer som Edinburgh, Bratislava och Jerusalem. Men det atenska Akropolis är förstås det mest berömda. Den första staden tros ha grundats kring 600-talet f.kr., men denna förstördes av perserna. De ruiner man idag kan se här uppfördes under Atens storhetstid kring 400-talet f.kr. Parthenon uppfördes som ett tempel tillägnat Pallas Athena, det har senare även fungerat som kyrka, moské och krutförråd. Den sistnämnda funktionen beseglade även templets öde, då templet sprängdes i luften under kriget mellan Venedig och Ottomanerna 1687. Efter många århundraden av förfall började sedan Parthenon och många av de övriga byggnaderna på Akropolis restaureras på 70-talet, och de finns idag uppförda på UNESCO's världsarvslista.


Akropolis och Parthenon syns vart man än är i Aten.


Tillbaka till toppen
 
3
terrain
59.411329783300374
17.914023399353027
http://smode-resource.se/gfx/icons/google-maps/blue/information.png

Tips: Dra-och-släpp den orangea gubben till en väg i närheten av en intressant plats på kartan ovan.
Google Street view startas då och ger dig en panorama över området ifråga, t.ex. en bild över arenan.