Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Tillbaka

Ledning mot Örebro i halvtid

Var det vackert? Nä. Var det viktigt? Ja. Efter 5-2 borta mot Örebro är det naturligtvis inte klart med Elitserien till nästa år. Men man ljuger ju duktig om man skulle påstå att det ser mörkt ut.
Att åka till Örebro igår var ungefär som ett rutinbesök hos tandläkaren. Man vet att man måste, man vet att det förmodligen kommer att gå rätt okej - men vara sjukt obehagligt. Och man vet att risken finns att det kommer att göra för jävla ont. Och bli svindyrt i slutändan. Så när det var varsågod och skölj efter 90 minuters gapa och ta emot så var det onekligen mest lättnad att gå och sätta sig i bussen igen.

Men om vi då ska ta det från början. Som om det inte vore nog med att man tvingas åka igenom både Enköping och Västerås för att ens kunna komma till Örebro så fastnade tidsoptimistklubben Västra sidan ganska snabbt i en bilkö redan på Bärbyleden. Detta ledde till att matchstart avnjöts via Elitrapport.se i en infartsrondell nära järnvägen i Gnällhuvudstaden. Och det var ju liksom tandläkarborren rätt ner i roten direkt. 1-0 redan vid nästa rödljus. Glädjen över den enorma mängd ny svamp- och brokunskap man fått tillägna sig under bussresans quiz var därmed ersatt av den typ av panikångest som sportdårar gärna får när de fikar med Hades.

Väl framme vid hockeyhallens annex, där ÖSK spelar sina hemmamatcher i brist på snille och smak (vad var det för dåre som kom på idén att klä gamla anrika Vinterstadion i korrugerad plåt?) hade matchuret tickat iväg mot 10 minuter, och med Västra sidan på plats var egentligt allt uppdukat för vändning.

Vilket också skedde. Kvitteringen kom efter att Fall elegant frispelat Mickel, och ledningsmålet kom efter att Maya lappat in en förlupen bortstyrning. Det hela skedde dock i ett såpass såsigt tempo och med så många felpass, felstuds, felskär och felbeslut att det trots ett massivt spelövertag för Sirius hela tiden kändes som att ÖSK faktiskt kanske kan kontra in en kvittering vad det lider. När sedan Kexens häradsflåbuse Johan Sandh kör halvt ihjäl Mickelsson med ett Selångerknä - och Sirius främste målskytt tvingas bort från resten av säsongen - kändes det inte tryggare direkt. Känslan var dock hela tiden att Örebro borde få det tufft i andra halvlek, trots att de faktiskt skapade en och annan halvchans till kvittering.

I andra var det egentligen inget större snack om saken. Sirius hade en relativt svag start på halvleken, men trampade sedan igång. Efter det eleganta 3-1-målet av Maya på Falls eleganta förarbete var egentligen känslan att det skulle kunna rinna iväg. Och direkt efter var Sirius bra. Höjde tempot och trampade sönder Örebro. På något märkligt sätt blev det ändå match igen. Sirius sjönk tillbaka i lustempo och gav ÖSK mer och mer boll, högre och högre upp i planen. Till slut smällde Buskqvist också in en reducering, visserligen snyggt framspelad, men mot ett överpassivt försvar.

Oh well. Som väntat orkade inte Örebro. Mot slutet tappade hemmalaget all form och fason, halvorna orkade knappt ta sig över mittplan och gator öppnades framför allt centralt. Sirius - läs Viktor Broberg - gjorde två mål till, men det kunde och borde varit ytterligare något till. Segern skrevs till slut till 5-2, och det var väl siffror som speglade matchen rätt bra. Uppsalaborna kunde lulla iväg till bussen, svära lite över Västerås och Enköping och - i vissa fall - glädja sig såväl över segern som över hemmalagets extremt frikostiga utskänkningspolicy - flak med starköl till "lägg-vad-du-vill-i-burken-pris". ÖSK - klubben med fullständiga rättigheter? Att slumpa bort stöl? Även till minderåriga?

Därmed är det en match kvar av säsongen. Jag försöker uppbåda lite nervositet, men fixar det inte riktigt. Jag har precis sett ett i stora delar av matchen krampaktigt Sirius vara ganska så överlägsna Örebro trots en medioker insats. Känslan - att kvalitetsgapet mellan serierna är enormt - kvarstår. Sirius har en mycket bra chans att säkra nytt kontrakt på lördag. Tack och lov. Och det inte för att jag skulle ha något emot att se ÖSK i elitserien. Det är ett klassiskt bandylag med bra supportrar. Men om nu ÖSK ska upp så har de en liten utmaning att ta sig an i sin matcharena. Hade den varit ett lager för ett tryckeri hade den känts helt okej. Eller ett bussgarage. Som sportupplevelse är en match i den hallen fullt jämförbar med att streama engelsk andradivisionsfotboll via kinesisk p2p på en mobiltelefon. I en ICA-butikskyl.

På lördag, i fem grader och strålande eftermiddagssol kommer vi alla att få uppleva hur bandy kan avnjutas som allra bäst!

Dagen efter - på söndag - tar man förhoppningsvis-fingerscrossed-inshallah sin lättnadsfika i Relitahallen (som ju är en liknande trivselupplevelse som Behrn Arena - men som i alla fall bara är en träningshall) och ser Sirius duktiga P18-lag spela kvartsfinal mot Vetlanda. Efter en sådan här säsong kan man behöva en gnutta framtidshopp.