GAIS - Heden

Var kan man ta en öl?

Lite om GAIS
GAIS bandy skulle man kunna kalla för en historielös sektion i en mycket historierik klubb. Bandyn är ett – så gott som – nytt påfund i rikets andra stad, men den har dock en viss, om än svag, historisk förankring inom GAIS. Ett första bandylag startades upp inom GAIS 1917, som ett sorts farmarlag till den tidens göteborgska bandystorhet, Göteborgs BK. Detta GBK skördade vissa framgångar, med kvartfinal mot VSK 1918 och åttondelsfinal mot Sirius 1921, men sedan försvann klubben in i obskyriteten (även om den överlevde ända till 2006, och sista året faktiskt fungerade som farmarklubb åt GAIS). GAIS-bandyns moderna historia tar sin början 2004, då man gick in i SK Höjden från Högsbohöjd i Frölunda, i dåvarande division II. Under namnet GAIS/Höjden vann man serien och avancerade till division I, och därefter tog GAIS över helt. Efter att ha tillbringat de första åren ute på Ruddalen kunde man 2008 flytta in till stan, och därifrån gick det snabbt. Med hjälp av två verkliga bandygiganter, den f.d. förbundskaptenen Kenth Hultqvist i tränarbåsen och det egenkära spelgeniet Magnus Muhrén på isen tog man 2011 steget upp till Elitserien, och även debutsäsongen blev synnerligen lyckad, med häng på slutspel. Om nu GAIS bandyhistoria är tämligen fjuttig så har moderföreningen GAIS desto mer i bagaget att skryta med. Och då handlar det såklart främst om fotboll, där GAIS hade ett av landets främsta lag under den svenska fotbollens koltålder kring 1920-talet. Man blev för första gången svenska mästare 1919, och fick sedan bl.a. äran att spela hem den allra första allsvenskan 1925. Och även om man de senaste sextio åren mest åkt berg-och-dalbana mellan divisionerna har man ändå en fin niondeplacering i maratontabellen för allsvenskan. GAIS (Göteborgs Atlet- & IdrottsSällskap) grundades 1894 mitt i hjärtat av Götet, och redan då utgjorde Heden centrum för verksamheten. De första åren blev vingliga, och i början av 1900-talet överlevde klubben endast tack vare ett samgående med grannklubben Gårda SK. Därmed fick man också sin geografiska förankring i Gårda strax öster om innerstaden, och nytt centrum för verksamheten blev den sumpiga gräsplanen ”GAIS-änga”, precis invid nuvarande Nya Ullevi. Därav kommer sig också det ena av de två smeknamn klubbens är känd som, Gårdakvarnen. Det andra smeknamnet, Makrillarna, kommer sig av att lagets grön-svart-randiga dräkter till utseendet liknar den lilla grönspräckliga matfisken. GAIS-supportrar ger gärna sig själv en underdog-stämpel, eller som GAIS’aren Hagge Geigert uttryckte saken: ”Hela mitt liv har jag tagit ställning för minoriteterna – så även inom fotbollen”. Andra berömda GAIS’are är bl.a. den goaste av alla goa gôbbar Sten-Åke Cederhök, mästarboxaren Ingemar ”Ingo” Johansson, f.d. utrikesministern Jan Eliasson, skådespelaren Claes Malmberg, komikern Per Andersson, kaftanrockaren Ebbot Lundberg, den bittre seriefågeln Arne Anka, samt popsångaren Håkan Hellström, som försett GAIS med inmarschlåten ”Gårdakvarnar och skit”.


GAIS i bandyform är inte lika makrillrandiga som fotbollslaget. Här den historiska truppen som 2010/11 spelade upp GAIS till Elitserien.
 

Lite om Göteborg
Nya Lödöse. Detta lätt bonniga namn hade kunnat bli namnet på Sveriges näst största stad kunnat heta om inte danskarna hade envisats med att skövla och bränna denna lilla stad vid Säveåns mynning. I dagens ”Lilla London”, som staden också kallas, bor 550 000 göteborgare, viket gör staden till Nordens femte största, och som väl bekant också Sveriges andra. I vissa mått är den dock störst; man har Nordens största hamn, landets största nöjesfält i Liseberg, Nordens största köpcenter i Nordstan, Sveriges enda verkliga paradgata i Kungsportsavenyn, flest SM-guld i fotboll, Sveriges enda EM-final i fotboll, Sveriges enda världsmästerskap i friidrott, samt Sveriges enda EU-toppmöte med tillhörande kravall. Göteborgs föregångare, Nya Lödöse (eller Nylöse) hade grundats på 1470-talet och var med sina c:a 1500 invånare och var en medelstor stad i dåtidens Sverige (orginal-Lödöse låg för övrigt en bit uppströms Göta älv). I början av 1600-talet låg dessutom en mindre stad med namnet Göteborg på Hisingssidan av älven, samt Älvsborgs stad vid nuvarande Älvsborgsbrons fäste. Tiderna var krigiska, och området kring Göta Älvs mynning var extra utsatt då den utgjorde det enda svenska territoriet på Västkusten. Då alla de tre nämnda städerna råkade illa ut i de krigiska tiderna i början av 1600-talet beslöt man att börja om på ny kula. Ett nytt Göteborg grundades 1621 av Gustav II Adolf, och denna nya stad fick en stark holländsk prägel. Staden både befolkades av holländare och byggdes av holländare, i holländsk stil. Staden växte mycket snabbt, och bara drygt 100 år senare hade Göteborg gått om Norrköping i storlek, och var därmed rikets andra stad. Göteborg var en skepps- och handelsstad, och blev sannolikt också landets mest internationella; här samlades och trivdes nu holländare, britter, tyskar och judar. I centrum för handeln stod det mäktiga Ostindiska kompaniet, som med sina 37 olika skepp främst handlade med Kina, med bl.a. siden,  porslin och te som varor. På 1800-talet började Göteborg skifta karaktär från handels- till industristad, först kom textilindustrin, sedan skeppsvarven, och så småningom kom de stora Volvofabrikerna ute på Hisingen. En viktig del i göteborgsidentiteten är ordvitshumorn, som bl.a. manifesteras i ”Kal å Ada-vitsar”, samt lustiga smeknamn på stadens byggnader, som Feskekôrka, Ellysepalatset (Göteborgs energis huvudkontor) och Synvillan (TV-huset). En annan tolkning av göteborgarens kynne ges av Robert Gustafssons karaktär ”Weiron i ottan”: en manlig, lokalpatriotisk industriarbetare med hjärtat långt till vänster. Göteborg har en imponerande stor och framgångsrik musikscen, främst inom alternativmusiken och indierocken (Broder Daniel inklusive Håkan Hellström, The Knife, Jens Lekman, Soundtrack of our lives, José Gonzales, men även inom lättviktspop (Ace of Base, Elena Paparizou), hårdrock (In Flames, The Haunted) och progg (Nationalteatern, Nynningen). Göteborgsprofiler finns det gott om även i övrigt, ett litet urval är: TV-profiler som Bingoutroparen Leif ”Loket” Olsson, Lasse ”Kurt Olsson” Brandeby och den fryntlige Ingvar Oldsberg, framgångsrika idrottare som höjdhopparen Patrik Sjöberg, trestegshopparen Christian Olsson, längdhopperskan Erica Johansson, handbollsspelaren Magnus "Slangen" Wislander och Gre-No-Li-komponenten Gunnar Gren, poeter och skalder som Karin Boye och Evert Taube, komiker som det äkta paret Peter Apelgren och Anna Mannheimer, och mäktiga män som f.d. Volvodirektören Pehr G Gyllenhammar och den socialdemokratiska ex-ministern Leif Pagrotsky.


Från Snikens kulle kan man inte bara tjuvlyssna på konserterna på Nya Ullevi, man har dessutom utsikt över platsen där Gais-änga en gång låg.