Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

GAIS - Gamla Ullevi

"...Men liksom de allra flesta tvålkoppsarenor saknar arenan såväl personlighet som karaktär..."


Klubb: GAIS
Dräkt: Grön-svarta långrandiga tröjor, vita byxor
Bildad: 1894
Meriter: 54 säsonger i allsvenskan. 6 SM-guld 1919, -22, -25, -27, -31, -54. Cupmästare 1942. 10 plats i maratontabellen.
Match: GAIS-Sirius 1-0 mån 12/5 -14
Avstånd: 453 km
Hemsida:http://www.gais.se


Hur är det att vara på arenan?
Hur kan det komma sig att en alldeles nybyggd arena döps till ett namn som ”Gamla Ullevi”? Ja, den frågan får ställas till Svenska Akademins f.d. ständige sekreterare Sture Allén, som fakturerade 44 800 kr för att namnge arenan, och alltså landade i slutsatsen att den skulle få precis samma namn som dess föregångare – trots det förnuftsvidriga faktum att Gamla Ullevi nu är över 50 år yngre än dess granne ”Nya” Ullevi. Som nästan alla nya arenor är Gamla Ullevi byggd i tvålkoppsdesign, d.v.s. med en enda sammanhängande läktarsektion som omsluter hela planen. Arenan är definitivt modern, funktionell och praktisk på många sätt – branta läktare, utmärkt planöversikt och bra akustik. Läktaren är byggd i två ungefär jämnstora etage, med 15 000 sittplatser på ljusblåa plaststolar, samt två mindre ståplatssektioner på de båda nedre kortsidorna. Men liksom de allra flesta tvålkoppsarenor saknar arenan såväl personlighet som karaktär. Det finns helt enkelt ingenting som säger att det är just på Gamla Ullevi man befinner sig inne på arenan. Med tanke på att Gamla Ullevi ska föreställa ett av flaggskeppen bland svenska fotbollsarenor är den dessutom otroligt torftig. Man kan misstänka att de oerhört trista och kala betongkorridorerna i arenans innanmäte är så designade för att besökarna i ren tristess ska spendera maximalt med pengar på kaffe och blaskig öl i arenans kiosker. Läget går dock inte att klaga på; Gamla Ullevi kan med fog kallas för landets kanske centralaste fotbollsarena. Här är man bara tio minuter från att posera med Poseidon, flanera på Avenyn, mingla med kulturfolket på Storan, eller dingla med benen ovanför vallgraven.


Gamla Ullevi är aningens överdimensionerad för Superettan. Trots ett anständigt publiksnitt på drygt 3000 fyller GAIS-publiken bara upp en bråkdel av arenan.

Stämning/klack
GAIS kan ståta med två supporterföreningar, döpta efter klubbens två vanligaste smeknamn: Makrillarna och Gårdakvarnen. Den förra är en av Sveriges allra äldsta supporterföreningar, bildad 1961, medan den senare föreningen är lite ungdomligare, högljuddare och färgstarkare. GAIS-publiken kan i övrigt beskrivas som ganska liten men extremt trogen; det är faktiskt inte så stor skillnad på publiksnittet oavsett om man slåss i toppen av Allsvenskan eller botten av Superettan. Dessutom kan sägas att en väldigt stor andel av GAIS-publiken bidrar till stämningen – de är nästan som en enda stor klack.


Även när GAIS slåss i botten av Superettan har man en imponerande uppslutning i klacken - här mot Landskrona BoIS 2014. Foto och ©: Line Skaugrud Landevik

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Göteborg färdas man enkelt med tåg från Stockholm (SJ, Blå tåget), Malmö (SJ, Öresundståg), Oslo (NSB), Kalmar (SJ), Falun/Karlstad (Tågab), samt från närområdet med Västtågen. Man kan även åka buss från Stockholm, Malmö och Oslo med Swebus eller Nettbuss, eller flyga med SAS och Norwegian från Arlanda, Malmö Aviation och Sparrow från Bromma. Oavsett färdsätt hamnar man på Centralstationen/Nils Ericsson-terminalen, varifrån man går till Gamla Ullevi på mindre än 10 minuter. Gå ut mot Drottningtorget/spårvagnarna (till vänster från tågen, rakt fram från bussarna), gå ut från stationen och korsa Drottningtorget. Gå över spårvagnsspåren, och fortsätt rakt fram över den lilla bron över kanalen. Ta sedan vänster på Slussgatan fram till korsningen, så ligger Gamla Ullevi på andra sidan Parkgatan.
E6/E20 från Halmstad/lv 40 från Borås: Kör norrut på Kungsbackaleden in mot Göteborg, passera Örgrytemotet, och håll sedan höger till avfart mot centrum och Gårda N. Håll direkt till vänster mot Ullevi över bron, till Ullevigatan. Fortsätt rakt fram mot centrum så ligger Gamla Ullevi strax bortom Nya Ullevi. Parkeringshus finns bl.a. på baksidan av Nya Ullevi.
E6 från Uddevalla: Kör genom Tingstadstunneln, håll sedan av mot Stockholm, och håll till höger direkt efter avfarten, mot Odinsplatsen till Friggagatan. Kör fram till rondellen vid Odinsplatsen och ta vänster i rondellen, till Folkungagatan. Kör fram till nästa korsning med Ullevigatan, Gamla Ullevi ligger till höger, parkering finns bl.a. rakt fram på baksidan av Nya Ullevi.
E45 från Trollhättan: Följ skyltarna mot Malmö/Centrum syd vid Gullbergsmotet. Kör ned på E6, håll direkt till höger mot Stockholm, och håll sedan till höger direkt efter avfarten, mot Odinsplatsen till Friggagatan. Kör fram till rondellen vid Odinsplatsen och ta vänster i rondellen, till Folkungagatan. Kör fram till nästa korsning med Ullevigatan, Gamla Ullevi ligger till höger, parkering finns bl.a. rakt fram på baksidan av Nya Ullevi.
E20 från Alingsås: Håll åt höger mot centrum/Malmö efter Munkebäcksmotet, fortsätt sedan rakt fram mot Odinsplatsen, och håll sedan höger mot Odinsplatsen, till Friggagatan. Kör fram till rondellen vid Odinsplatsen och ta vänster i rondellen, till Folkungagatan. Kör fram till nästa korsning med Ullevigatan, Gamla Ullevi ligger till höger, parkering finns bl.a. rakt fram på baksidan av Nya Ullevi.


Var kan man ta en öl?

Det klassiska GAIS-haket är Gamle Port på Östra Larmgatan, ett stenkast över vallgraven från Gamla Ullevi. Stället har GAIS-kopplingar så långt som tillbaka till 40-talet då klubbens medlemsmöten hölls här. Håll dock en låg profil på detta grönsvarta hak.

Mer neutrala alternativ finns det gott om. Vill man hålla matbudgeten nere kan man välja City Kebab invid Nordstan; kebab, falafel och en liten bar.

Närmsta större sportbar är O’Learys som man hittar kring hörnet, på Östra Hamngatan.


Lite om GAIS
I nästan lika hög grad som grannen och rivalen Örgryte är GAIS en klubb som lever på minnen från fornstora dagar. Men där Örgryte dominerade under svensk fotbolls absoluta embryostadium så nådde GAIS sin storhetstid under dess koltålder, på 1920-talet. Detta var dock en period av snabb utveckling, så även GAIS lyckades samla på sig ett par unika meriter under dessa år; man vann den allra första upplagan av Allsvenskan 1925, och man vann också den första Allsvenskan med SM-status 1931. GAIS (Göteborgs Atlet- & IdrottsSällskap) grundades 1894 mitt i hjärtat av Götet, en av initiativtagarna var kraftkarlen och slaktaren Carl ”Våran” Gustafsson, och dennes favoritgrenar tyngdlyftning och brottning var idrotterna som stod på programmet från början. Fotbollen togs snart också upp på programmet, men de första åren blev vingliga, och i början av 1900-talet överlevde klubben endast tack vare ett samgående med grannklubben Gårda SK. Därmed fick man också sin geografiska förankring i Gårda strax öster om innerstaden, och nytt centrum för verksamheten blev den sumpiga gräsplanen ”GAIS-änga”, precis invid nuvarande Nya Ullevi. GAIS genombrott kom 1915, då man i en vänskapsmatch mot Djurgården förlorade så hedersamt att man blev inbjudna till ”Svenska serien”. 1919 fick man sedan tillgång till Göteborgs nya fina idrottsplats Ullevi, vilket ledde till klubbens första SM-tecken samma år, som man vann efter att ha slagit Djurgården med 4-1 i finalen. De följande 13 åren tog GAIS fem av sina hittills sex SM-guld (två av dem räknas inte officiellt då Allsvenskan inte hade SM-status under de sex första åren, men här i bortaguiden räknas de). Alltsedan denna storhetstid tog slut i mitten av 30-talet har GAIS pendlat i prestationerna mellan åren – ena säsongen slåss man i toppen av Allsvenskan, den andra är man nere och tröskar i tredjedivisionen. GAIS vann faktiskt ett SM-guld till, 1954, men typiskt för klubben så blev man degraderade året därpå. Typiskt för GAIS var också bottenrekordet man slog 2012, då man spelade 25 raka matcher i Allsvenskan utan att vinna. De mest framträdande grönsvarta profilerna genom tiderna som varje gaisare bör känna till är: Albert ”Abben” Olsson (20-talets målspruta och aktiv gaisare i över 60 år), ”Long-John” Nilsson (skyttekung i början av 30-talet), Karl-Alfred Jacobsson (svenskamerikanen som blev 50-talets skyttekung och GAIS meste målskytt genom tiderna), Samir Bakaou (tunisisk artist på 80-talet) samt Fredrik Lundgren (00-talets evige lagkapten). Mindre populär i GAIS-lägret är storbacken Glenn Hysén som avrundade sin karriär hos Makrillarna, men vars dyra kontrakt sades ha sänkt klubbens ekonomi till botten. GAIS går under två smeknamn: Gårdakvarnen och Makrillarna. Det första kommer sig av klubbens geografiska förankring i Gårda, i kombination med att man sades ”mala ned” motståndet. Det andra kommer sig av att lagets grön-svart-randiga dräkter till utseendet liknar den lilla grönspräckliga matfisken. GAIS-supportrar ger gärna sig själv en underdog-stämpel, eller som gaisaren Hagge Geigert uttryckte saken: ”Hela mitt liv har jag tagit ställning för minoriteterna – så även inom fotbollen”. Två andra berömda gaisare som försett klubben med varsin musikalisk hyllning är den goaste av alla goa gôbbar Sten-Åke Cederhök (”Underbart att vara gaisare”) och poppoeten Håkan Hellström (”Gårdakvarnar och skit”). Andra som håller på GAIS är bl.a. mästarboxaren Ingemar ”Ingo” Johansson, f.d. utrikesministern Jan Eliasson, skådespelaren Claes Malmberg, komikern Per Andersson, kaftanrockaren Ebbot Lundberg och den bittre seriefågeln Arne Anka.


GAIS trupp från 2006 - en ganska så lyckad upplaga som lyckades bli näst bäst i Göteborg.


Lite om Göteborg
Nya Lödöse. Detta lätt bonniga namn hade kunnat bli namnet på Sveriges näst största stad kunnat heta om inte danskarna hade envisats med att skövla och bränna denna lilla stad vid Säveåns mynning. I dagens ”Lilla London”, som staden också kallas, bor 550 000 göteborgare, viket gör staden till Nordens femte största, och som väl bekant också Sveriges andra. I vissa mått är den dock störst; man har Nordens största hamn, landets största nöjesfält i Liseberg, Nordens största köpcenter i Nordstan, Sveriges enda verkliga paradgata i Kungsportsavenyn, flest SM-guld i fotboll, Sveriges enda EM-final i fotboll, Sveriges enda världsmästerskap i friidrott, samt Sveriges enda EU-toppmöte med tillhörande kravall. Göteborgs föregångare, Nya Lödöse (eller Nylöse) hade grundats på 1470-talet och var med sina c:a 1500 invånare och var en medelstor stad i dåtidens Sverige (orginal-Lödöse låg för övrigt en bit uppströms Göta älv). I början av 1600-talet låg dessutom en mindre stad med namnet Göteborg på Hisingssidan av älven, samt Älvsborgs stad vid nuvarande Älvsborgsbrons fäste. Tiderna var krigiska, och området kring Göta Älvs mynning var extra utsatt då den utgjorde det enda svenska territoriet på Västkusten. Då alla de tre nämnda städerna råkade illa ut i de krigiska tiderna i början av 1600-talet beslöt man att börja om på ny kula. Ett nytt Göteborg grundades 1621 av Gustav II Adolf, och denna nya stad fick en stark holländsk prägel. Staden både befolkades av holländare och byggdes av holländare, i holländsk stil. Staden växte mycket snabbt, och bara drygt 100 år senare hade Göteborg gått om Norrköping i storlek, och var därmed rikets andra stad. Göteborg var en skepps- och handelsstad, och blev sannolikt också landets mest internationella; här samlades och trivdes nu holländare, britter, tyskar och judar. I centrum för handeln stod det mäktiga Ostindiska kompaniet, som med sina 37 olika skepp främst handlade med Kina, med bl.a. siden,  porslin och te som varor. På 1800-talet började Göteborg skifta karaktär från handels- till industristad, först kom textilindustrin, sedan skeppsvarven, och så småningom kom de stora Volvofabrikerna ute på Hisingen. En viktig del i göteborgsidentiteten är ordvitshumorn, som bl.a. manifesteras i ”Kal å Ada-vitsar”, samt lustiga smeknamn på stadens byggnader, som Feskekôrka, Ellysepalatset (Göteborgs energis huvudkontor) och Synvillan (TV-huset). En annan tolkning av göteborgarens kynne ges av Robert Gustafssons karaktär ”Weiron i ottan”: en manlig, lokalpatriotisk industriarbetare med hjärtat långt till vänster. Göteborg har en imponerande stor och framgångsrik musikscen, främst inom alternativmusiken och indierocken (Broder Daniel inklusive Håkan Hellström, The Knife, Jens Lekman, Soundtrack of our lives, José Gonzales, men även inom lättviktspop (Ace of Base, Elena Paparizou), hårdrock (In Flames, The Haunted) och progg (Nationalteatern, Nynningen). Göteborgsprofiler finns det gott om även i övrigt, ett litet urval är: TV-profiler som Bingoutroparen Leif ”Loket” Olsson, Lasse ”Kurt Olsson” Brandeby och den fryntlige Ingvar Oldsberg, framgångsrika idrottare som höjdhopparen Patrik Sjöberg, trestegshopparen Christian Olsson, längdhopperskan Erica Johansson, handbollsspelaren Magnus "Slangen" Wislander och Gre-No-Li-komponenten Gunnar Gren, poeter och skalder som Karin Boye och Evert Taube, komiker som det äkta paret Peter Apelgren och Anna Mannheimer, och mäktiga män som f.d. Volvodirektören Pehr G Gyllenhammar och den socialdemokratiska ex-ministern Leif Pagrotsky.


En blick ner längs Avenyn från konstmuséets trappa med Poseidons nakna ryggtavla i förgrunden - en mer göteborgsk vy går inte att finna.


Tillbaka till toppen
 
3
terrain
57.70622456781015
11.980153085896745
http://smode-resource.se/gfx/icons/google-maps/blue/information.png

Tips: Dra-och-släpp den orangea gubben till en väg i närheten av en intressant plats på kartan ovan.
Google Street view startas då och ger dig en panorama över området ifråga, t.ex. en bild över arenan.