Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Gimonäs UIF - Ålidhems Arena


Klubb:
Gimonäs UIF

Dräkt:
Svarta tröjor med vit mönstring, svarta byxor
Bildad:
1914
Meriter:
3 säsonger i femtedivisionen. 7:e plats 2016 (= 217:e lag i Sverige).
Besökt match:
Gimonäs-Heden 4-0 lör 10/6 -17
Avstånd:
576 km
Hemsida:

Skolgårdshäng kring Ålidhems Arena.

Hur är det att vara på arenan?
Ordet ”arena” måste vara det överlägset mest missbrukade i det svenska språket. Ålidhems Arena är definitivt ingen arena, det är en rektangel av plastgräs och ingenting mera. Här finns absolut inga bekvämligheter för åskådaren, inte ens en futtig liten bänk att sitta på – man kan i bästa fall luta sig mot staketet som omringar den lilla miniplanen bredvid den stora planen. Ålidhems Arena ligger mitt i studentghettot Ålidhem – Umeås Flogsta – inramad av trevånings tegelhus från miljonprogramseran och de i Umeå överallt förekommande björkarna. Invid ligger Ålidhemsskolan, och skvallrar om att denna ”arenas” rätta roll egentligen är som skolgårdsplan. Gimonäs hade inte behövt spela på denna ytterst torftiga anläggning om det inte varit för moderklubben Gimonäs CK’s misskötta ekonomi. För i Gimonäs fanns ju den finfina idrottsplatsen Gimoborg, med klubbhus, läktare och entré. Tråkigt nog så tvingades dock cykelklubben sälja sin anläggning till Umeå kommun, som helt utan känsla för idrottskulturella värden jämnade arenan med marken och byggde tråkiga bostadshus istället. Att självaste Juventus kom på besök för ett vänskapsmöte med Gimonäs 1957 tog man ingen hänsyn till, inte heller att Botafogo showade på Gimoborg 1959 (när Garricha även passade på att avla en son under Umeåbesöket) – eller för den delen att Deep Purple spelade på Gimoborg under sin Sverigeturné 1996. På plastrutan i Ålidhem lär inga legendarer någonsin spela.

Så här ser det ut idag där den fina idrottsplatsen Gimoborg en gång låg.

Lite om Gimonäs UIF
Gimonäs Umeå IF är en utlöpare till Gimonäs CK, cykelklubben från östra Umeå som råkade bli riktigt bra på fotboll. I missnöje med hur ungdomsverksamheten sköttes, och hur pengarna i föreningen alltid hamnade hos a-laget, bröt sig ungdomssektionen ur 2002 och startade eget. När Gimonäs CK ett par år senare gick i konkurs så var det fritt fram för avkomlingen Gimonäs UIF att börja blomstra. Klubben har behållit det ungdomsfokus man bildades med, men har också ett a-lag som klättrat snabbt i divisionerna, och som i skrivande stund (2019) befinner sig i division 3. Man har även en hyfsat framgångsrik innebandysektion som tagit sig upp till tredjedivisionen. Moderklubben, de gulfärgade Gimonäs CK, gjorde sig kända i fotbollssverige för ett antal saker: Allra främst för det komiska i att man var en cykelklubb som spelade fotboll, vilket gav upphov till ett oändligt antal vitsiga rubriker i Norrlands alla lokalsportbilagor. Men också för att Gimonäs var den klubb där den kolugne förbundskaptenen Lars Lagerbäck tillbringade huvuddelen av sin korta spelarkarriär, som långsam vänsterback – och här påbörjade han också sin tränarkarriär i Gimonäs P10-lag. Vidare fostrade Gimonäs den vältalige mittfältaren Jens Fjellström, landslagsbacken Anna Paulson, och var lite längre tillbaka första seniorklubb för landslagsförsvararen Stig Fredriksson. Och dessutom spelade ex-Killingen Jonas Inde pojkfotboll på Gimoborg. Gimonäs cykelklubb bildades 1934, men lät sig inte begränsas av namnet – allra framgångsrikast blev man i bowling, där man ståtar med ett flertal SM-guld. Fotbollen toppade på 60-talet, strax innan Lagerbäckeran, då man gjorde sammanlagt fyra säsonger i andradivisionen. Det blev ett andra besök 1996, men sedan gick proppen ur ekonomin, föreningen klövs i två då Gimonäs UIF bröt sig ur, man tvingades sälja hemmaarenan Gimoborg, och 2005 lades fotbollssektionen ned. Och cykelklubben gick därmed tillbaka till grunderna – Gimonäs CK är idag åter en cykelklubb. Vid sidan om Gimonäs UIF finns idag ännu en utlöpare till originalklubben: I Bromma tog ett kompisgäng av exil-umeiter med sig de gulgröna färgerna och startade upp Gimonäs FC, som för närvarande spelar i Stockholmsfemman. 

Gimonäs CK var piggt gula, medan Gimonäs UIF är svarta som synden.


Lite om sydöstra Umeå
Gimonäs hör hemma i Umeås sydöstra delar, i stadsdelarna vid Umeälvens östra strand: Studentghettot och miljonprogramsområdet Ålidhem, de stillsamma villaområdena Sofiehem och Gimonäs, det blandade Carlshem och det nybyggda Tomtebo, med ett sammanlagt invånarantal av c:a 16 000. Som Siriussupporter går tankarna när man hör Gimonäs till Kjelledines hemort Gimo, och faktiskt finns det ett samband mellan namnen – Gimonäs fick sitt namn av bolaget Gimo Kol AB från Gimo, som 1917 öppnade sågverk och kolningsanläggning nere vid Umeälven, och stadsdelen Gimonäs växte fram kring arbetarbostäderna på älvstranden. Gimonäs och Sofiehem var på den här tiden Umeås enda arbetarstadsdelar – idag bor här ett helt annat klientel, nämligen medelklassen i sina prydliga egnahemshus. Ålidhem är Carlshem har en helt annan karaktär och befolkning, dessa är typiska miljonprogramsområden där hyreskaserner i rött tegel står i ändlösa rader. Här bor lite mindre bemedlat folk, och – i synnerhet i Ålidhem – många studenter, runt 3300 närmare bestämt. Ålidhem skakades 1977 av ”Dungenkravallerna”, då 2000 små och stora Ålidhemsbor protesterade mot skövlingen av en skogsdunge där en skola skulle byggas. En annan händelse som drabbat stadsdelen var den stora julbranden 2008, då tre hyreshus förstördes och 200 hyresgäster blev hemlösa. Tomtebo, slutligen, är helt nybyggt – stadsdelen började uppföras under 1990-talet och byggs fortfarande ut. Några kändisar från denna del av Umeå är kåsören Calle Norlén, den urspårade komikern Jonas Inde, samt de båda hockeytvillingarna Sundström, Patrik och Peter.

En spektakulär osevärdhet: den 230 m långa gångbron från Gimonäs över järnvägen och Blå vägen - Sveriges längsta träbro.


Tillbaka till toppen