Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Härnösands AIK - Högslätten


Klubb:
Härnösands AIK

Dräkt:
Röda tröjor, röda byxor
Bildad:
1945
Meriter:
En (1) säsong i högsta serien. 8:e plats -85 (=15:e lag i Sverige). 83:e plats i maratontabellen.
Besökt match:
Härnösand-Selånger 2-10 fre 25/11 -16
Avstånd:
362 km
Hemsida:


Gråväder runtom Högslättens röda lilla läktare.

Hur är det att vara på arenan?
Längst upp på höjden ute på Härnön, 1½ km nordost om Härnösands centrum, ligger Högslättens sportcentrum, och längst upp på Högslätten på en egen liten gräddhylla ligger bandyplanen. Men denna upphöjda position tillför inte direkt något till upplevelsen, eftersom den potentiella utsikten över staden skyms av en rejäl ishall – och läktaren är för övrigt ändå vänd mot storskogen bortom. Och Högslätten är ingen fantastisk upplevelse, utan en ganska standardmässig och vardagsgrå bandybana. Helhetsintrycket blir, likt som på exempelvis Faluns Lugnet, lidande av att bandyplanen bara är en av massvis av sportanläggningar på Högslätten: Här finns bl.a. en fotbollsvall, ishall, curlinghall, tennisbanor, en uterink, motionsspår samt en militärhinderbana – bandyplanen känns undanskuffad där den ligger ensam för sig själv i skogsbrynet. En söt liten läktare finns dock här; en trätrappa med plåtvägg och tak och faluröda gavlar med plats för kanske ett hundratal åskådare, och dessutom en lika faluröd liten klubbstuga med café. Av alla de sporter som utövas på Högslätten får man säga att curlingen varit mest framgångsrik; curlinghallen var ju nämligen hemmaplan för ”Lag Härnösand”, som blev dubbla OS-mästare under ledning av den suveräna skippern och Härnösandsdottern Anette Norberg.


Utsikten upp emot skogen från Högslättens läktare.

Lite om Härnösands AIK
En del lite äldre bandysupportrar minns kanske Härnösands första och enda säsong i den högsta bandyserien: Det var säsongen 1984/85, och nej – den var inte bra. Härnösand skrapade ihop till en ynka poäng, som kom i 4-4-matchen mot Katrineholm den 20 jan -85. Klubben bildades vid krigsslutet 1945 och var först tänkt att heta BK Virgo, döpt efter stjärnbilden jungfrun. Namnet var dock redan upptaget av göteborgsgänget IK Virgo, så valet föll istället på det något mer fantasilösa Härnösands AIK. I början fanns ett flertal olika sporter på repertoaren, men bandyn skulle snart komma att bli paradgrenen, trots en trög start då man bl.a. 1949 förlorade mot Älgarnas b-lag med 0-21. Tio år senare hade nivån höjts, man befann sig i andradivisionen och var också bäst i staden – där man dock inte fick spela eftersom den dåvarande hemmaplanen Ängevallen inte höll måttet, så den första division 2-säsongen hade man istället hemmaplan i Sandslån uppåt Ådalen. 1960 stod så Högslätten kvar, och HAIK kunde etablera sig som ett stabilt division 2-lag, och så småningom fick man upp vittring på mera. Efter att ha kvalat, och förlorat, tre gånger, så slog man ut Göta och Bollnäs i kvalserien 1984 och fick debutera i Allsvenskan – med känt, pinsamt resultat. HAIK har sedan dess aldrig mer nosat på eliten, utan har varvat spel i andra- och tredjedivisionen. Bäst i landskapet Ångermanland är man dock definitivt nuförtiden eftersom man står ensamma kvar – den sista konkurrenten Kramfors Bandy la ned 2010. Några berömda spelare med HAIK-bakgrund är Owe Hemström och Leif ”Lenne” Lundberg som båda skördade framgångar i Selångertröjan, den bildsköne profilen Stefan Nordén, som inledde och avslutade karriären i HAIK, samt Siriusbekantingen och f.d. damförbundskaptenen Oscar Pettersson. HAIK ska inte sammanblandas med AIK Hockey Härnösand, som har ett helt annat ursprung.


Röda HAIK får här representeras av ungdomen - P03/04-laget på bild från 2016.



Tillbaka till toppen