Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Spånga/Djurgården - Spånga IP


Klubb:
Spånga/Djurgården
Dräkt:
Långrandiga ljusblå/mörkblå tröjor, mörkblå byxor
Bildad:
1891 (Djurgårdens IF), 2013 (som Spånga/Djurgården BBK)
Meriter:
Som Djurgården: 2 SM-guld, 1908, 1912. 8 säsonger i högsta serien. 41:a plats i maratontabellen.
Besökt match:
Spånga/Djurgården-Norrtälje 5-2 lör 17/1 -15
Avstånd:
66 km
Hemsida:


Läktaren på Spånga IP är av enklaste sort - fem rader av betongtrappa. 


Hur är det att vara på arenan?
Små bandybanor är ofta de allra finaste – så dock inte Spånga IP. Här bjuds istället på oinsmickrande förortsbandy, i snålblåsiga betongomgivningar. Spånga IP är en multisportanläggning i nordvästra Stockholm mellan villaområdet Solhöjden och betongbyn Tensta, och här finns fotbollsplan, ishall, fotbollshall, streetbasketplan – och en bandyplan. Bandyplanen ligger allra längst in på området, när man letat sig förbi fotbollsplanen och runt en klubblokalsbyggnad ligger där Spångas isrektangel, vettandes mot Tensta i ett platt och öppet landskap, exponerat för nordanvindarna. Läktarna är små, taklösa och kalla – fem rader av betongtrappa flankerar avbytarbåsen på den södra långsidan, och betongkylan går rätt upp i fötterna och benen. För lite pausvärme finns i alla fall möjligheten att äta en varm toast i klubblokalen. Bandybanan på Spånga IP anlades 1977, och blev hemmaplan för en rad med lag från norra Stockholm: Djurgården, Spånga IS, Bromstens BK, Vällingby AIK, Hässelby SK, Essinge IK, IF Ulvarna och IF Triangeln, men idag är samtliga dessa lag insomnade, eller uppslukade av Spånga-Djurgården-konglomeratet. På platsen för Spånga IP stod mellan 1930 och 1956 här Spånga Rundradiostation med sina två 150-metersmaster.


Spånga IP, utsikt mot Tensta.

Stämning/klack
Som alla lag med ”Djurgården” i namnet så lockar Spånga/Djurgården åtminstone alltid en liten supporterskara till matcherna – vid besökstillfället runt ett tiotal i blå-rött-gult. Publiksiffrorna i stort är dock ingenting att skryta med.

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Spånga IP tar man lämpligen pendeltåget, åk mot Bålsta/Kungsängen ifrån Stockholm och hoppa av på Spånga station. Gå ut till vänster efter spärrarna, och till höger på gångbron över Bromstenvägen. Gå ned på vägen och följ den med spåren på vänster sida fram till bron, gå upp för trappan till bron, och följ Spånga Kyrkväg över spåren. Fortsätt rakt fram i 500 m, ta sedan vänster på Solhems Hagväg, ingången till arenan ligger strax därefter till höger.
E4 från Uppsala: Passera avfart mot Vällingby/Kista N, ta sedan av på nästa avfart mot Oslo/Kista S till E18. Följ denna i 4 km, ta sedan av till Tensta och Tenstastråket. Kör knappt 1 km genom Tensta fram till T-korsningen, och ta vänster på Tenstavägen. Ta första till höger mot Spånga C till Spånga Kyrkväg, och igen första till vänster mot Solhöjden till Solhems Hagväg, parkeringen och idrottsplatsen ligger strax till höger.
E4/E20 från Södertälje/Rv 73 från Nynäshamn:
Följ E4/E20 norrut över Essingeleden. Ta av mot Vällingby efter Essingeöarna, och följ Drottningholmsvägen över Tranebergsbron och förbi Traneberg. Håll sedan höger mot Bromma flygplats och Kista till lv 279. Följ denna i 4,5 km, förbi flygplatsen, Solvalla och avfart till Sundbyberg. Ta sedan av mot Bromsten/Spånga C till Bromstensvägen, och ta direkt mot höger till Duvbovägen. Håll vänster och följ Duvbovägen i 1,5 km, kör sedan rakt fram mot Solhöjden till Solhems Hagväg, parkeringen och idrottsplatsen ligger strax till höger.
E18 från Enköping: Passera avfarten mot Barkarby, och ta av på nästa avfart mot Vällingby. Kör in i rondellen, ta första avfarten mot Vällingby/Tensta, och sedan direkt höger i nästa rondell mot Vällingby, till Bergslagsvägen. Ta strax därefter vänster i nästa rondell, till Tenstavägen, och följ denna i knappt 2 km till en T-korsning. Ta höger mot Spånga C till Spånga Kyrkväg, och igen första till vänster mot Solhöjden till Solhems Hagväg, parkeringen och idrottsplatsen ligger strax till höger.
E18 från Norrtälje: Ta avfarten mot E18 norrut mot Oslo efter Bergshamra, passera Helenelund, och ta igen avfarten mot E18 och Oslo. Fortsätt i 4 km, ta sedan av till Tensta och Tenstastråket. Kör knappt 1 km genom Tensta fram till T-korsningen, och ta vänster på Tenstavägen. Ta första till höger mot Spånga C till Spånga Kyrkväg, och igen första till vänster mot Solhöjden till Solhems Hagväg, parkeringen och idrottsplatsen ligger strax till höger.


Var kan man ta en öl?

Caledonian Inn är en förnämlig, om än något dyr pub vid änden av järnvägsbron ovanför Spånga station.


Lite om Spånga/Djurgården
Dagens Spånga/Djurgården är resultatet av en lång rad hopslagningar av bandylag i nordvästra Stockholm. Den ena ryggraden i föreningen är Spånga IS, bildat 1927, som i slutet av 90-talet började suga upp de andra bandyföreningarna i grannskapet. I början av 90-talet gick Vällingby AIK in i Spånga, 1997 gick man samman med Bromstens BK och blev SBBK, och i början av 00-talet drogs också Hässelby SK in i familjen. Den slutliga sammanslagningen kom så 2013, då Djurgårdens IF och SBBK fann varandra, med tanken att Djurgårdens elitambitioner och SBBK’s ungdomsverksamhet skulle leda till något större. Sett till dräkt, klubbmärke och identitet är Spånga/Djurgården klart mest av det senare, så denna text fokuserar på Djurgården bandy – som faktiskt med visst fog kan kalla sig för den allra anrikaste av alla aktiva bandyföreningar. Man figurerade nämligen i den svenska bandyhistoriens andra final av vikt: Nordiska Spelen 1905, då man förlorade mot Uppsala HK med 1-6 (den första finalen 1901 spelades mellan de sedan mycket länge insomnade Uppsala HK och Stockholms HK). Och Djurgården fortsatte att vara en maktfaktor under bandyns allra tidigaste år; man vann finalen 1908 i ett mästerskap där man var det enda deltagande klubblaget – i finalen på Idrottsparken i Norrköping betvingade man inga mindre än Östergötlands Bandyförbund. Även nästa SM-guld blev en udda tilldragelse då det är det enda som delats genom historien – 1912 möttes IFK Uppsala och Djurgården i en blöt uppgörelse på Råstasjön som slutade 1-1, och då mildvädret förhindrade omspel blev delades två guldmedaljer ut det året. Detta blev också Djurgårdens (hittills) sista bandyguld, trots att man spelade fem ytterligare finaler, och hade öppet mål i den sista år 1930. Då hade nämligen de bästa lagen bojkottat mästerskapet, och Djurgården ställdes mot lilla Tirfing från Skutskär i finalen, men de blårandiga lyckades aldrig överlista målvakten Fingal Lager, och föll därför med 0-1 på en bedrövlig, halvsmält is. Men när de allsvenska serierna startade året efter lyckades Djurgården aldrig etablera sig. Efter några sporadiska besök i högsta serien åkte man 1966 ur för sista gången, och nio år senare åkte man även ur division 1, och sedan befann sig Djurgården i den djupaste bandydyn i nära 30 år. Laget lades till slut ned 1999, men återuppstod året därpå, och har i dagsläget landat i en relativt stabil tillvaro någonstans kring tredjedivisionen.


Spånga/Djurgården var namnet, men laget bär Djurgårdens klassiska blåränder och klubbsköld.


Lite om Östermalm
Bor du på Östermalm? Grattis. Du har statistiskt sett 160 000 kronor högre årsinkomst än medelsvensken, du lever nästan två år längre, du löper 6 % mindre chans att bli arbetslös, och går du i skolan har du 7 % större chans att få högsta betyg i matematik. Östermalm är helt enkelt Stockholms verkliga gräddhylla. Östermalms stadsdelsområde omfattar själva Östermalm, samt stadsdelarna Hjorthagen, Gärdet, Djurgården samt Norra Djurgården, och sammanlagt bor här 62 000 personer. Östermalm var landsbygd fram till mitten av 1600-talet, då ett militärt övningsfält anlades på Ladugårdsgärdet (numera oftast känt som Gärdet). Östermalm med omnejd började befolkas med militärer, men vidare exklusivt var området fortfarande inte. Detta började dock förändras mot slutet av 1800-talet då en omfattande stadsplan gjordes. Östermalm planerades enligt parisisk modell med breda och långa boulevarder och stora stjärnplatser. Allra finast blev paradgatan Strandvägen som sträcker sig längs vattnet från Nybrokajen till Djurgårdsbron, och som än idag är Stockholms kanske allra flottaste adress. Inom gränserna för dagens Östermalm hittar man bland annat Tekniska Högskolan, Radio- och TV-huset, en majoritet av stadens ambassader, Kaknästornet, samt den Kungliga Nationalstadsparken - Sveriges enda i sitt slag. Här ligger även Stureplan med alla dess innekrogar, och Östermalm är epicentrum för den stekarkultur som blossade upp på 00-talet; här duggar det tätt med kotlettfrisyrer, rosa skjortor och Ferraris. Östermalm är förvånansvärt svagt representerat i litteraturen; möjligen för att det bland den svenska överklassen anses ofint att framhäva sitt välstånd. Den främsta representanten bland Östermalmsförfattare är Hjalmar Söderberg, som skildrat sin närmiljö bland annat i klassikern ”Doktor Glas”, ett mer sentida exempel är chick lit-författarinnan Denise Rudberg. Annars kan man lyssna på de musikaliska Östermalmsberättelserna ”Stureplan” av Irma Schultz, eller ”(Let’s take a walk) down Valhallavägen” av den amerikanske cowboyen Lee Hazelwood, eller titta på ”c/o Segemyhr”, en svensk sit-com i överklassmiljö. Andra kända personer med rötterna på Östermalm är regissören Ingmar Bergman, filmstjärnan Ingrid Bergman, revyartisten Karl Gerhard, kåsören Kar de Mumma, diplomaten Folke Bernadotte, kroppsbyggaren Arne Tammer, statsmannen Olof Palme, bröderna ”Clownen Manne” och folklivsforskaren Bengt af Klintberg, journalisten Annika Hagström, moderatledaren Ulf Adelsohn, polisprofessorn och författaren Leif GW Persson, finansmannen Jan Stenbeck, de båda medie-bröderna Måns och Felix Herngren, filmstjärnan Lena Olin, spionen Stig Bergling, skådespelerskan Katarina Ewerlöf, ryttarinnan Louise Nathorst, musikern Love Antell samt DJ-superstjärnan Avicii.


Djurgården är ett av Stockholms populäraste utflyktsmål - här badar Gröna Lund i vårvintersolen.


Tillbaka till toppen