Halmstad BK – Örjans vall

“…svensk elitfotbolls sista vall…”

Huvudläktaren på Örjans Vall som den såg ut 2016 – stolarna är numera gråa.

Hur är det att vara på arenan?
Örjans Vall var tidigare något av en allsvensk dussinarena. Men i takt med att tiden sprungit ifrån så framstår Halmstads hem som mer och mer unikt – Örjans Vall är på väg att bli svensk elitfotbolls sista vall. Även om arenan förstås har renoverats och putsats upp i olika omgångar så är huvudläktaren i grund och botten densamma som när den byggdes 1972. Örjans Vall framhävs också ofta som en av fotbollssveriges vackraste arenor, vilket nog inte beror på de ganska ordinära läktarna, utan på det idylliska lägen invid Nissan. På långsidan närmast ån står huvudläktaren; en kantig och relativt låg byggnad med gråaktiga plaststolar. En liknande läktare står på den västra långsidan, men där består de nedre raderna av äkta, härlig ståplats med avbärarräcken. Bortasupportrarna får stå på den norra kortsidan, på en simpel och taklös metalläktare, och på den södra kortsidan står endast ett litet partytält. En annan vacker sak med Örjans Vall är namnet, och det har en lång historia – här låg på 1200-talet ett dominikanerkloster, och till detta kloster hörde S:t Örjans kapell, som senare under medeltiden byggdes om till S:t Örjans sjukhus. Denne S:t Örjan är oftare känd som S:t Göran, eller S:t George på engelska – den kristna martyren som är mest känd för att ha dödat en drake. Örjans Vall var en av de 12 arenorna i fotbolls-VM 1958 där bl.a. Argentina slog Nordirland med 3-1, och är också hemmaplan för Halmstads andra klassiska lag: IS Halmia. Eftersom vi befinner oss i Halmstad så är det dock varken HBK, Halmia eller Argentinas landslag som har publikrekordet på Örjans Vall, utan det är självklart Per Gessle. Här spelade Gyllene tider inför över 27 000 åskådare år 2004.

Västra läktaren har både sitt- och ståplats. Här står också klacken Kvastarna.

 

Stämning/klack
Trots en knapp handfull SM-guld så har Halmstad aldrig riktigt blivit en fotbollsstad. Publiksiffrorna är ganska medelmåttiga och klacken är sällan stekhet. Den officiella supporterklubben kallades i begynnelsen för Blue Force, bytte namn till Kvastarna på 90-talet, och bytte igen till Bollklubben Support 2009. Några år senare återupplivades sedan namnet Kvastarna när en alternativ supporterförening startades.

Ett derby piggar alltid upp – här bjuder halmstadsfansen på ett snyggt tifo när man besöker Falkenbergs IP. Foto: www.bollklubbensupport.se

 

Var kan man ta en öl?
Den som vill träffa HBK-supportrar rekommenderas att besöka Ölfiket på Brogatan lite utanför stadskärnan – officiell pub för Bollklubben Support.

Besökande klackar går med fördel till The Bull, en trevlig pub strategiskt belägen nära Lilla Torg, nära promenadvägen ut till Örjans Vall.

 

Lite om Halmstads BK
Halmstad är den klubb som – åtminstone före Nannes och Kalmars 00-tal – fått representera bondförnuftet inom svensk fotboll. Under den legendariske ordföranden Stig Nilsson 33-åriga ledarskap gick HBK från ett div 3-lag till en allsvensk maktfaktor, och med små medel och kloka lagbyggen lade man sammanlagt 4 SM-guld till samlingarna. Under firandet av det senaste guldet, år 2001, drabbades dock Stig Nilsson av en stroke, avgick som ordförande, och avled några år senare. Och utan Nilsson föll Halmstad tillbaka och förvandlades till ett instabilt jojolag. HBK bildades 1914 av ett gäng ungdomar i korsningen Stenvinkelsgatan/Karl XI’s väg, i västra delen av staden. Ganska snart hade HBK nått en position bland landets elitlag, och man kom att utkämpa en halvsekellång kamp mot stadens andra stora lag: Halmia. Rivaliteten mellan de båda lagen hade, till skillnad från många andra klassiska rivaliteter, inga större klassmässiga aspekter, då det handlade om två arbetarlag. Här någonstans fick också HBK sitt smek/ök-namn ”Kvastarna”, av oklart ursprung. En teori lyder att när Halmia på 30-talet gick upp i allsvenskan så retade man HBK som blev kvar i division 1 för att man blev tvungna att ta rälsbussen till östkusten för att möta Kalmar – som kallades för ”Kvastastan”; en annan teori kopplar samman namnet med HBK-supportern ”Kalle Rask” som sades jaga halmianer med sin kvast. HBK’s färd mot den absoluta toppen inleddes när man 1976 anställde den unge britten Roy Hodgson, och redan samma säsong kunde man sensationellt kalla sig svenska mästare, trots ett ganska stjärnlöst lag – vi Siriussupportrar känner dock förstås till den fotbollsspelande agronomen Hasse Selander. Efter det andra gudet 1979 följde en svacka, men HBK fick under den lurige tränaren Tom Prahl uppleva en andra storhetstid kring millennieskiften, med SM-guld 1997 och 2000 där spelare som den bildsköne Fredrik Ljungberg och den nuvarande blåsvarta akademichefen Petter Hansson låg bakom framgångarna. Under 2010-talet tappade dock HBK sin ställning som stabila allsvenskar och började åka jojo mellan serierna. Talanger har man dock fortsatt att producera, den senaste i raden är Premier League-exporten Sead Haksabanovic. Några övriga HBK-profiler genom åren är skyttekungen Rutger Backe, mittfältaren och sedermera tränaren Janne Jönsson, den hårde försvararen Torbjörn Arvidsson, den välartade Stefan Selakovic, samt den svårhanterlige polacken Igor Sypniewski.

Halmstads lag från 2014 som med en slutlig 10:e-plats i Allsvenskan blev 2010-talets främsta HBK-upplaga.

 

Lite om Halmstad
Hallands residensstad har 66 000 invånare, är med detta landets 18:e största tätort, och hittas vid Nissans utlopp i Laholmsbukten. Stockholmaren på besök här noterar snabbt att hen är på sydligare breddgrader, då Halmstad räknas som Europas nordligaste stad med korsvirkeshus – en mer kontinental än svensk arkitektur. Och Halmstad har ju också varit danskt nästan lika länge som svenskt; staden grundades i början av 1300-talet av den blivande danske kungen Kristofer II – och ’halm’ är f.ö. ett danskt ord för gräs eller sjögräs. Under dansktiden var Halmstad en befäst stad omgiven av murar och vallgravar, dessa försvann sedan staden blivit svensk i freden i Brömsebro 1658, men en rest kan synas i Norre Port som man passerar på väg till Örjans Vall. Idag associeras Halmstad nog mest med Per Gessle-historier om soliga sommardagar på Tylösand eller överlägsna adelsmän som Carl Bildt. Men i grunden är Halmstad faktiskt en riktig arbetarstad, efter en snabb industrialisering och stor inflyttning under 1800-talet. Här fanns bl.a. ett antal bryggerier, varav ett fortfarande lever kvar under namnet Krönleins, och hamnen blev en annan stor arbetsplats där Brädgårdskravallerna ägde rum år 1931 – ett sorts förspel till Ådalen. På 20-talet blev Halmstad även en betydande konststad då Halmstadgruppen bildades; ett surrealistiskt konstkollektiv som bestod till slutet av 70-talet då grundaren Stellan Mörner avled. Och så har Halmstad också varit en betydande militärstad med regementena på Halmstads garnison – som blev till Klackamo regemente i Rudolf Petterssons serietidning om den tafatte men godhjärtade soldaten 91:an Karlsson. Sportsligt så är Halmstad vid sidan om HBK en handbollsstad, även om flaggskeppet Drott varit farligt nära att förlisa på senare år, men handbollsikoner som förbundskaptenen Bengt ”Bengan” Johansson och hans efterträdare Ola Lindgren har för evigt satt Halmstad på handbollskartan. Vidare förknippas Halmstad förstås med Per Gessle och hans värld – Gyllene Tider med sin soliga pop, och Roxette som bildades tillsammans med Halmstadskollegan Marie Fredriksson och gjorde succé världen över. Bland övriga Halmstadsprofiler hittas: Pettson och Findus-upphovsmannen Sven Nordqvist, visartisten Alf Hambe, gaytenoren Rickard Söderberg, eurodiscoartisten Basshunter,  depressive black metal-bandet Shining, f.d. statsministern Carl Bildt, diplomaterna Lars Danielsson och Anders Kompass, bordtennislegendaren Jörgen Persson, cyklisten och OS-medaljören Susanne Ljungskog, tiokamparen Henrik Dagård, den kontroversielle stå-upparen Peter Wahlbeck, den mindre kontroversielle stå-upparen Thomas Petersson och mimaren Ika Nord.

Vy över Nissan i centrala Halmstad. Halmstads slott till vänster, Slottsbron till höger. I ån ligger HMS Najaden för ankar.

 

Seriematcher genom historien
Halmstad-Sirius 1-1 (Allsvenskan -74)
Sirius-Halmstad 0-1 (Allsvenskan -74)
Sirius-Halmstad 2-1 (Superettan -16)
Halmstad-Sirius 0-1 (Superettan -16)
Sirius-Halmstad 2-1 (Allsvenskan -17)
Halmstad-Sirius 0-3 (Allsvenskan -17)
Sirius-Halmstad 1-0 (Allsvenskan -21)
Halmstad-Sirius 1-1 (Allsvenskan -21)
Sirius-Halmstad 1-2 (Allsvenskan -23)

 

Hur hittar man till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Halmstad tar man sig enkelt med tåg, både SJ och Öresundståg kör sträckan mellan Malmö och Göteborg. Även Swebus och Nettbuss trafikerar samma sträcka. Från stationen har man drygt 20 minuters promenad till Örjans Vall. Gå ut ifrån stationshuset och fortsätt rakt fram på Bredgatan ned till Strandgatan vid Nissan. Följ Strandgatan till höger fram till Slottsbron, fortsätt sedan på gångvägen invid Nissan till nästa bro. Korsa Nissan över Österbro, och ta höger på Hamngatan. Gå till gatans slut och fortsätt på gångvägen längs Nissan. Fortsätt c:a 800 m fram till Örjans Vall.
E20 från Falkenberg: Passera Kvibille, och ta av på nästa avfart mot Tylösand/Halmstad N, och ta direkt höger mot Halmstad till Norra infartsleden. Följ denna i knappt 3 km mot Tylösand, rakt fram genom en rondell. Ta sedan vänster mot Östra Stranden till Wrangelsgatan, och direkt vänster igen mot Örjans Vall, arenans närmaste parkering ligger nu direkt till vänster. Får du parkering här – följ gångvägen parallellt med Wrangelsgatan fram till Örjans Vall, annars – kör vidare in till centrum och leta parkering.
E20 från Båstad: Passera avfarten mot Halmstad S och ta av på nästa avfart mot Halmstad Ö, håll sedan till vänster i rondellen mot centrum, till Växjövägen. Kör vidare i drygt 1 km till en rondell, ta där till höger mot Tylösand, till Wrangelsgatan. Efter c:a 1 km kan man ta till höger mot Frennarp på Furuvägen och där hitta parkeringar. Annars fortsätter man ytterligare 700 m och tar höger på Högelid efter Nissan så ligger ännu en parkering där. Får du parkering här – följ gångvägen parallellt tillbaka längst Wrangelsgatan fram till Örjans Vall, annars – kör vidare in till centrum och leta parkering.
Rv 26 från Hyltebruk: Passera Fotstad, och fortsätt rakt fram mot Halmstad i rondellen vid E20. Fortsätt på Norra infartsleden och följ sedan vägbeskrivningen från Båstad ovan.
Rv 25 från Ljungby: Passera Snöstorp, och kör rakt fram i rondellen mot centrum. Fortsätt på Växjövägen och följ sedan vägbeskrivningen från Falkenberg ovan.
Rv 15 från Markaryd: Passera Fyllinge och sedan avfarten mot Snöstorp, och ta sedan direkt av mot E20 och Göteborg. Ta sedan av på nästa avfart mot Tylösand, och ta vänster mot centrum till Växjövägen. Följ sedan vägbeskrivningen från Båstad ovan.