HaparandaTornio BF – Gränsvallen

“…utkastad på en slätt mellan Haparanda och förstaden Marielund…”

Huvudläktaren på Gränsvallen är av den trevliga träsorten.

Hur är det att vara på arenan?
Vi börjar med det som är bra på Gränsvallen, nämligen den vackra huvudläktaren. Denna är, som en bra bandyläktare ska vara, byggd i trä, och därmed vacker och inbjudande. Läktaren är också relativt hög, utan takpelare, och utsträckt över större delen av långsidan. På den andra långsidan finns ett par obefintliga småläktare, c:a tre bänkrader höga. Går vi sedan över på baksidorna så är det främst läget, Gränsvallen ligger utkastad på en slätt mellan Haparanda och förstaden Marielund, 2 km från Haparanda centrum. Vid besökstillfället bjöds det visserligen på perfekt bandyväder, men det lär krävas litervis med björnfett för att se bandy på Gränsvallen när nordanvindarna sätter in. Vidare så rådde det en skriande brist på bageriprodukter på Gränsvallen. Det fanns varken korvbröd till korven eller kaffebröd till kaffet. Var det nödår eller mjölransonering i Norrbotten måhända? Mjölken till kaffet var dessutom gammal och klimpig. På Gränsvallen finns även en hockeyhall, där Asplöven spelar sina hemmamatcher, och på sommaren beläggs bandybanan med konstgräs för fotbollsspel.

Vinterdiset ligger tjockt över gränsstaden och Gränsvallen.

 

Stämning/klack
Såväl publiksiffran som stämningen på Gränsvallen var låg. Matchen lockade exakt 203 åskådare, varav 2 var Siriussupportrar, och det kan inte sägas vara annat än uselt, med tanke på att Haparanda vid besökstillfället kvalade till bandyns högsta serie för första gången på 35 år.

 

Var kan man ta en öl?
Det mesta utelivet hittar man på andra sidan gränsen, men det finns några närbelägna ställen på den svenska sidan Torneälven. Stadshotellet är en klassisk institution i Haparanda, där man eventuellt skulle kunna hitta törstiga bandysupportrar.

 

Lite om HaparandaTornio BF
HaparandaTornio var onekligen en unik sammanslagning, eftersom den bildats av två klubbar från två länder, svenska Haparanda SKT och finska Tornio PV. Fröet till klubben såddes 2004 då de båda föreningarna inledde ett samarbete under det smålöjliga namnet ”Eurocity Bandy” (ty detta var på den tiden då Haparanda och Torneå försökte marknadsföra sig som Eurocity). Siktet var högt ställt, trots att klubben startade i division 2 så skulle allsvenskan nås inom tre år. År 2008 var det dags att löpa linan ut och slå ihop de båda föreningarna, och bågen spändes ännu högre – nu skulle man bli svenska mästare inom tre år. Man nådde elitserien redan under sitt första år, och klubben uppmärksammades då kanske mest för smågnagarna i spelartruppen: spelarna med de lustiga namnen Tatu Ekorre och Mikko Kanin. Man gjorde det dock bra sporstligt också, och under den 48-årige spelande tränaren Jukka Ohotonen nosade man på en slutspelsplats under debutsäsongen. Året efter åkte man dock ur, och sedan gick det bara utför för klubben, som åter upplöstes i sina beståndsdelar när konkursen var ett faktum år 2017.
Om man går in på dessa beståndsdelar så utgjordes den svenska delen av klubben av Haparanda SKT, vilket i sin tur är en sammanslagning mellan Haparanda SK och IF Taktik. Bandyns storhetstid i Haparanda var på 60- och tidigt 70-tal, då klubben tre gånger kvalade till allsvenskan. Man fostrade ett antal storspelare, t.ex Roland Niva som även blev allsvensk fotbollsspelare i IFK Norrköping, Selångers fruktade storskytt Ingemar Aava, samt Matti Pohjanen, som sedan hamnade i Sirius där han blev dubbel svensk mästare. Även Jalle Wahlberg, mästare i Sirius 1961, kom från Haparanda, samt den mer sentida Siriusspelaren Peter Stock. Haparanda SKT har även sektioner i bl.a brottning, för vilken bjässen Tomas Johansson har tävlat, och friidrott, där Johan Engqvist (gift med Ludmila) sprang snabbt på 80-talet.
Den finska beståndsdelen kan utläsas Tornion Palloveikot (alltså ungefär Torneås Bollbröder, såvitt jag kan uttyda). Traditionellt sett hör man hemma i västra Torneå, på halvön i Torne älv som utgör Torneås centrum, och tidigare har man också haft ett hyfsat fotbollslag. Klubben hade innan år 2000 aldrig blivit finska mästare, men blev sedan 00-talets stora dominanter i Bandyliiga med sex SM-titlar. I och med sammanslagningen med Haparanda reducerades dock Tornio till ett utvecklingslag som deltar i den finska ligan.

HaprandaTornios lag inför 2011 när man just åkt ur Elitserien – man skulle aldig komma att ta sig tillbaka.

 

Lite om HaparandaTornio
Haparanda Tornio (eller omvänt om man befinner sig på finska sidan gränsen) är den gemensamma benämningen på staden som delas av Torne Älv och svensk-finska gränsen. Med svenska Haparandas 4700 invånare och finska Tornios 22 300 invånare så är staden ungefär lika stor som Nyköping eller Karlskoga. Tornio (eller Torneå på svenska) grundades på medeltiden på ön Suensaari (numera en halvö) i Torne älv. På 1600-talet var staden en viktig handelsplats för svenskar och samer, och var då en av Norrlands rikaste städer. Bistra tider väntade dock, i det finska kriget 1808 övergick Finland till ryskt styre, gränsen drogs vid Torne älv, och Tornio hamnade på den ryska sidan. På den svenska sidan anlades då staden Haparanda (vilket betyder Aspstranden). Finland nådde självständighet år 1917, men Tornio skulle åter krigshärjas under andra världskriget, även om staden klarade sig relativt bra tack vare att finska trupper tidigt befriade staden från den nazistiska ockupationen. Efter krigstiderna har staden kunnat växa i lugn och ro, och idag finns bl.a bryggeriet Lapin Kulta, Outokumpus stålverk, samt ett tekniskt universitet i staden. På den svenska sidan, i Haparanda, handlar allt om IKEA, IKEA och IKEA. Varuhuset öppnades år 2006, och givit Haparanda ett otroligt uppsving. Nya ”IKEA-hotell” öppnas både här och där, och inflyttningen har ökat i hela bygden. Annat sevärt är Haparanda kyrka, byggd i svart kopparplåt i brutalistisk stil. Delar av Haparanda har varit nedsläckt sedan 2006, efter att kommunen hamnat i tvist med kraftbolagets ägare, rättshaveristen Mikael Styrman. Tornio är idag rent finskspråkigt, medan Haparanda kan betraktas som trespråkigt, med finska, svenska och meänkieli (tornedalsfinska). Från Haparanda kommer brottaren Tomas Johansson och konstnären Gun Kessle. Från Tornio kommer ett antal framgångsrika idrottsmän, som alpinisten Kalle Palander, skidlöparen Jari Isomätsä och fotbollsspelaren Teemu Tainio, samt hardcorepionjärerna Terveet Kädet.

IKEA-varuhuset öppnade 2006 och är något av stadens livsnerv.

 

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Haparanda får man ta sig med kustbussen, som trafikerar Norrlandskusten mellan Sundsvall och Haparanda. Närmaste flygplatsen är Kemi-Tornio flygplats på andra sidan gränsen. Från busstationen är det knappt 20 minuters promenad till Gränsvallen. Gå ut från busstationen till höger om Shellmacken ut på Norra Esplanaden och följ denna åt höger. Korsa Västra Esplanaden vid rondellen, fortsätt rakt fram, och ta sedan första till höger på Skomakargatan. Fortsätt rakt fram på Norrmalmsgatan, och vik sedan in åt höger på gångvägen som leder under viadukten. Håll åt vänster, fram till en liten rondell, och fortsätt rakt fram på den lilla bilvägen fram till Almarksvägen. Fortsätt framåt på gångvägen lite snett åt vänster, och bandyarenan ligger snart på vänster sida.
E4 från Kalix: Kör rakt fram mot Finland i den första rondellen, och ta till vänster mot Övertorneå i nästa rondell, till Rv 99. Kör rakt fram i nästa rondell, och ta sedan till vänster mot Marielund, till Marielundsvägen, bandyarenan ligger sedan på vänster hand.
E4 från Finland: Kör över Torne Älv och förbi Torneå centrum över gränsen. Kör rakt fram i två rondeller mot Sundsvall, ta sedan till höger i den tredje rondellen mot Övertorneå, till Rv 99. Kör rakt fram i nästa rondell, och ta sedan till vänster mot Marielund, till Marielundsvägen, bandyarenan ligger sedan på vänster hand.
Lv 99 från Övertorneå: Kör in i Haparanda, och ta sedan direkt till höger mot Marielund, till Marielundsvägen. Bandyarenan ligger sedan på vänster hand.