Uppsala det är staden

IFK Göteborg – Gamla Ullevi

25 februari 2020 20:59

Lag:IFK Göteborg
Bildad:1904
Sport:Fotboll
Meriter:

88 säsonger i Allsvenskan.
18 SM-guld, 1908, -10, -18, -35, -42, -58, -69, -82-84, -87, -90-91, -93-96, 2007.
2:a plats i maratontabellen.
7 guld i Svenska Cupen, 1979, -82-83, -91, 2008, -13, -15.
2 ggr UEFA Cup-mästare, 1982, -87.
Deltagit 15 gånger i Mästarcupen/Champions league, kvartsfinal -86.
Deltagit 2 ggr i Cupvinnarcupen, kvartsfinal -80.
Deltagit 15 ggr i UEFA-cupen/Europa League.

Hemsida:https://ifkgoteborg.se
Avstånd:453 km
Matcher:

Göteborg-Sirius 4-0 fre 29/9 -17
Göteborg-Sirius 2-3 fre 10/8 -18
Göteborg-Sirius 0-1 lör 7/10 -23

Division:Allsvenskan
Färger:Långrandiga blå-vita tröjor, blå byxor
IFK Göteborg

“…Bortaguiden beklagar den förvirrande nomenklaturen bland Ulleviarna…”

Hur är det att vara på arenan?
Efter det tredje besöket mot det tredje motståndarlaget på Gamla Ullevi är det inte utan att Bortaguiden känner sig lite oinspirerad. IFK Göteborg delar sin hemmaplan med allianskollegorna GAIS och Örgryte, och har i stort sett alltid gjort så – eller iallafall sedan 1919 då GAIS flyttade in på den då ganska nybyggda (gamla) Gamla Ullevi. Sedan dess har man kamperat ihop på (Nya) Ullevi 1958-1991, återigen på (gamla) Gamla Ullevi 1992-2007, och så på (nya) Gamla Ullevi 2009 till idag. I GAIS-kapitlet står mer att läsa om (nya) Gamla Ullevi, men kort kan sägas att den är en modern och i grunden riktigt bra fotbollsarena, av lagom storlek, bra planöversikt och tajt  – men den är samtidigt ganska karaktärslös i sin generiska tvålkoppsform, och känns också lite billig i utförandet. Det händer också då och då att IFK Göteborg hyr in sig på (nya) Ullevi, när det vankas Göteborgsderby eller annan stormatch, och (nya) Gamla Ullevi inte räcker till. För på denna monumentala betongkoloss, uppförd till VM -58 och ritad av Fritz Jaenecke, ryms det lite över 43 200 åskådare – (nya) Ullevi var därmed Sveriges överlägset största idrottsarena från sitt uppförande, fram till Friends invigning 2012. På många sätt är (nya) Ullevi raka motsatsen till (nya) Gamla Ullevi ett stenkast därifrån – där lillebror är modern, intim och opersonlig är storebror enormt omodern, gigantisk i dimensionerna, men också väldigt särpräglad. Jätten (nya) Ullevi är öststatslik med sin stadionform, de breda löparbanorna och de gigantiska öppna valvbågsformade läktarna som liknar en stelnad bölja från Kattegatt. På (nya) Ullevi spelades semifinalen Sverige-Tyskland 1958 då Kurre Hamrin gjorde världens långsammaste solomål. Arenan används idag oftare till konserter än till idrott, och publikrekordet innehas av Göteborgs store son Håkan Hellström, som 2016 lockade över 70 000 Håkan-fans till (Nya) Ullevi två junidagar i rad. För övrigt beklagar Bortaguiden den förvirrande nomenklaturen bland Ulleviarna, men den som ska beskyllas är Svenska Akademiens f.d. ständige sekreterare Sture Allén, som namngav (Nya) Gamla Ullevi och som därmed gjorde sig skyldig till den logiska kullerbytta som medförde att Gamla Ullevi är nyare än den gamla (Nya) Ullevi.

 

Den mäktiga (Nya) Ullevi sett uppifrån “Snikens kulle” på andra sidan motorvägen, varifrån man kan tjuvlyssna på (Nya) Ullevi-konserter.

Stämning/klack
Blåvitt hör till de ”fem stora” i supportersammanhang, tillsammans med stockholmslagen och MFF, men publiksnittet har såklart sårats en del av lagets långvariga titeltorka. Klacken heter Änglarna och har varit aktiv sedan 1973 – och är med det en av landets äldsta supporterföreningar. Änglarna kompletteras främst av ultrasgruppen Ultras Göteborg som sätter färg på läktarna.

Stramt och stilrent blåvitt tifo på (nya) Gamla Ullevi. Foto: www.ifkgoteborg.se

Var kan man ta en öl?
Med tanke på Ullevis centrala läge finns det massor att välja på, även om större/ökända klackar kan få svårt att hitta villiga pubar. Ett ställe som åtminstone tar emot mindre klackar är John Scott’s Stable, brittisk pub på Kyrkogatan ett kvarter från Avenyn.

Vill man hålla matbudgeten nere kan man välja City Kebab invid Nordstan; kebab, falafel och en liten bar.

Änglarna samlas gärna på ställen kring Friggagatan/Stampen, exempelvis på puben med det extremt passande namnet Glenns Sportbar.

Lite om IFK Göteborg
I skrivande stund, 2018, är IFK Göteborg ett lag på dekis, och har så varit i drygt 20 års tid. Men i det större perspektivet är Blåvitt en verklig gigant. 80- och 90-talets Göteborg var förmodligen det mest folkkära klubblaget någonsin, med sina dubbla UEFA-titlar, sina Glenn, sina omklädningsrumshyss, sin guldpytt och sin öppenhet på Kamratgården. Men nu har det gått över två decennier på vilka Göteborg endast tagit en titel, och nuförtiden äger man inte ens Kamratgården längre – den såldes 2015 i ett försök att räta upp den havererade ekonomin. IFK Göteborg bildades 1904 i vad som då var utkanterna av Göteborg; i Annedal – då en relativt välmående arbetarstadsdel tillhörande Majorna. Klubben startade som en sammanslagning mellan de båda tynande föreningarna IF Kamraterna och Annedals SK, på initiativ av den flitige 17-årige Chalmersstudenten Arthur Wingren, som tidigare samma år stiftat IFK Oskarshamn. Redan fyra år senare stod man som svenska mästare efter att ha slagit IFK Uppsala i finalen, och därifrån var Blåvitt alltid ett lag att räkna med i toppen av svensk fotboll. Inför den första allsvenskan 1924 värvade man in ”Svarte Filip” Johansson från de regerande mästarna Fässberg, och denne levererade 39 mål under sin första säsong, vilket ännu är gällande allsvenskt rekord. ”Änglarna” – ett smeknamn som myntades under 50-talet då laget sades spela som änglar – fortsatte plocka titlar med jämna mellanrum, och en av de mest tongivande figurerna i laget var playmakern Bertil ”Bebben” Johansson, som tog guld både som spelare -58, och som tränare -69. Men det var på 80-talet som klubben nådde en helt ny nivå i svensk fotboll: Tränaren hette Sven-Göran Eriksson, i laget fanns spelare som den elegante anfallaren Torbjörn Nilsson, den vänstervridne försvararen ”Röde Ruben” Svensson, och Glennkvartetten Hysén, Strömberg, Schiller och Holm. Med detta lagbygge tog man 1982 hem en svåröverträffad trippel, med guld i UEFA-cupen, Allsvenskan och Svenska Cupen. Och framgångarna fortsatte: Man skakade Barcelona i semifinal i Mästarcupen -86, man blev återigen UEFA-cupmästare 1987, och man tog sammanlagt 10 SM-guld på 15 år. Blåvitt såg oslagbara ut – men i mitten av 90-talet spårade segertåget ur, Änglarna föll från himlen, och ännu idag letar man efter vingar som kan bära tillbaka till de gamla höjderna. IFK’s närmaste rivaler är förstås Allianskonkurrenterna GAIS och Örgryte, men dessa har sällan varit tillräckligt bra under senare år för att på allvar kittla derbynerverna. Istället är det Malmö FF som länge varit den största konkurrenten i kampen om vem som egentligen är nr 1 i svensk fotboll – en kamp där skåningarna idag dragit ifrån. Vid sidan om fotbollen har IFK Göteborg ett antal mindre bemärkta sektioner: friidrottskridskor, skidor, orientering och bowling. Några kända blåvita supportrar är: De tunnhåriga programledarna Ingvar Oldsberg och Lasse Kronér, skådespelaren Tomas von Brömssen, metalbanden In Flames och Mustasch, höjdhopparen Stefan Holm, författarinnan Viveca Lärn, Skaraentreprenören Bert Karlsson, samt Robert Gustafssons göteborgarparodi ”Veiron i ottan”. En annan är indiesångaren Joel Alme som ligger bakom den officiella blåvitthymnen ”Snart skiner Poseidon”.

 

Änglarna anno 2011, en säsong som slutade med ytterligare en trist mittenplacering.

 

Lite om Göteborg
Nya Lödöse. Detta lätt bonniga namn hade kunnat bli namnet på Sveriges näst största stad kunnat heta om inte danskarna hade envisats med att skövla och bränna denna lilla stad vid Säveåns mynning. I dagens ”Lilla London”, som staden också kallas, bor 550 000 göteborgare, viket gör staden till Nordens femte största, och som väl bekant också Sveriges andra. I vissa mått är den dock störst; man har Nordens största hamn, landets största nöjesfält i Liseberg, Nordens största köpcenter i Nordstan, Sveriges enda verkliga paradgata i Kungsportsavenyn, flest SM-guld i fotboll, Sveriges enda EM-final i fotboll, Sveriges enda världsmästerskap i friidrott, samt Sveriges enda EU-toppmöte med tillhörande kravall. Göteborgs föregångare, Nya Lödöse (eller Nylöse) hade grundats på 1470-talet och var med sina c:a 1500 invånare och var en medelstor stad i dåtidens Sverige (orginal-Lödöse låg för övrigt en bit uppströms Göta älv). I början av 1600-talet låg dessutom en mindre stad med namnet Göteborg på Hisingssidan av älven, samt Älvsborgs stad vid nuvarande Älvsborgsbrons fäste. Tiderna var krigiska, och området kring Göta Älvs mynning var extra utsatt då den utgjorde det enda svenska territoriet på Västkusten. Då alla de tre nämnda städerna råkade illa ut i de krigiska tiderna i början av 1600-talet beslöt man att börja om på ny kula. Ett nytt Göteborg grundades 1621 av Gustav II Adolf, och denna nya stad fick en stark holländsk prägel. Staden både befolkades av holländare och byggdes av holländare, i holländsk stil. Staden växte mycket snabbt, och bara drygt 100 år senare hade Göteborg gått om Norrköping i storlek, och var därmed rikets andra stad. Göteborg var en skepps- och handelsstad, och blev sannolikt också landets mest internationella; här samlades och trivdes nu holländare, britter, tyskar och judar. I centrum för handeln stod det mäktiga Ostindiska kompaniet, som med sina 37 olika skepp främst handlade med Kina, med bl.a. siden,  porslin och te som varor. På 1800-talet började Göteborg skifta karaktär från handels- till industristad, först kom textilindustrin, sedan skeppsvarven, och så småningom kom de stora Volvofabrikerna ute på Hisingen. En viktig del i göteborgsidentiteten är ordvitshumorn, som bl.a. manifesteras i ”Kal å Ada-vitsar”, samt lustiga smeknamn på stadens byggnader, som Feskekôrka, Ellysepalatset (Göteborgs energis huvudkontor) och Synvillan (TV-huset). En annan tolkning av göteborgarens kynne ges av Robert Gustafssons karaktär ”Weiron i ottan”: en manlig, lokalpatriotisk industriarbetare med hjärtat långt till vänster. Göteborg har en imponerande stor och framgångsrik musikscen, främst inom alternativmusiken och indierocken (Broder Daniel inklusive Håkan HellströmThe KnifeJens LekmanSoundtrack of our livesJosé Gonzales, men även inom lättviktspop (Ace of BaseElena Paparizou), hårdrock (In FlamesThe Haunted) och progg (NationalteaternNynningen). Göteborgsprofiler finns det gott om även i övrigt, ett litet urval är: TV-profiler som Bingoutroparen Leif ”Loket” Olsson, Lasse ”Kurt Olsson” Brandeby och den fryntlige Ingvar Oldsberg, framgångsrika idrottare som höjdhopparen Patrik Sjöberg, trestegshopparen Christian Olsson, längdhopperskan Erica Johansson, handbollsspelaren Magnus “Slangen” Wislander och Gre-No-Li-komponenten Gunnar Gren, poeter och skalder som Karin Boye och Evert Taube, komiker som det äkta paret Peter Apelgren och Anna Mannheimer, och mäktiga män som f.d. Volvodirektören Pehr G Gyllenhammar och den socialdemokratiska ex-ministern Leif Pagrotsky.
Göteborgsvy över Göta älv från Keilers park på Hisingen.

 

Seriemöten genom historien
Sirius-IFK Göteborg 0-1 (Allsvenskan -69)
IFK Göteborg-Sirius 6-3 (Allsvenskan -69)
Sirius-IFK Göteborg 0-2 (Allsvenskan -17)
IFK Göteborg-Sirius 4-0 (Allsvenskan -17)
Sirius-IFK Göteborg 3-2 (Allsvenskan -18)
IFK Göteborg-Sirius 2-3 (Allsvenskan -18)
Sirius-IFK Göteborg 2-4 (Allsvenskan -19)
IFK Göteborg-Sirius 2-1 (Allsvenskan -19)
Sirius-IFK Göteborg 2-2 (Allsvenskan -20)
IFK Göteborg-Sirius 2-0 (Allsvenskan -20)
IFK Göteborg-Sirius 2-2 (Allsvenskan -21)
Sirius-IFK Göteborg 3-3 (Allsvenskan -21)
Sirius-IFK Göteborg 1-2 (Allsvenskan -22)
IFK Göteborg-Sirius 2-0 (Allsvenskan -22)
Sirius-IFK Göteborg 2-0 (Allsvenskan -23)

 

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Göteborg färdas man enkelt med tåg från Stockholm (SJBlå tåget), Malmö (SJÖresundståg), Oslo (NSB), Kalmar (SJ), Falun/Karlstad (Tågab), samt från närområdet med Västtågen. Man kan även åka buss från Stockholm, Malmö och Oslo med Swebus eller Nettbuss, eller flyga med SAS och Norwegian från Arlanda, Malmö Aviation och Sparrow från Bromma. Oavsett färdsätt hamnar man på Centralstationen/Nils Ericsson-terminalen, varifrån man går till Gamla Ullevi på mindre än 10 minuter. Gå ut mot Drottningtorget/spårvagnarna (till vänster från tågen, rakt fram från bussarna), gå ut från stationen och korsa Drottningtorget. Gå över spårvagnsspåren, och fortsätt rakt fram över den lilla bron över kanalen. Ta sedan vänster på Slussgatan fram till korsningen, så ligger Gamla Ullevi på andra sidan Parkgatan.
E6/E20 från Halmstad/lv 40 från Borås: Kör norrut på Kungsbackaleden in mot Göteborg, passera Örgrytemotet, och håll sedan höger till avfart mot centrum och Gårda N. Håll direkt till vänster mot Ullevi över bron, till Ullevigatan. Fortsätt rakt fram mot centrum så ligger Gamla Ullevi strax bortom Nya Ullevi. Parkeringshus finns bl.a. på baksidan av Nya Ullevi.
E6 från Uddevalla: Kör genom Tingstadstunneln, håll sedan av mot Stockholm, och håll till höger direkt efter avfarten, mot Odinsplatsen till Friggagatan. Kör fram till rondellen vid Odinsplatsen och ta vänster i rondellen, till Folkungagatan. Kör fram till nästa korsning med Ullevigatan, Gamla Ullevi ligger till höger, parkering finns bl.a. rakt fram på baksidan av Nya Ullevi.
E45 från Trollhättan: Följ skyltarna mot Malmö/Centrum syd vid Gullbergsmotet. Kör ned på E6, håll direkt till höger mot Stockholm, och håll sedan till höger direkt efter avfarten, mot Odinsplatsen till Friggagatan. Kör fram till rondellen vid Odinsplatsen och ta vänster i rondellen, till Folkungagatan. Kör fram till nästa korsning med Ullevigatan, Gamla Ullevi ligger till höger, parkering finns bl.a. rakt fram på baksidan av Nya Ullevi.
E20 från Alingsås: Håll åt höger mot centrum/Malmö efter Munkebäcksmotet, fortsätt sedan rakt fram mot Odinsplatsen, och håll sedan höger mot Odinsplatsen, till Friggagatan. Kör fram till rondellen vid Odinsplatsen och ta vänster i rondellen, till Folkungagatan. Kör fram till nästa korsning med Ullevigatan, Gamla Ullevi ligger till höger, parkering finns bl.a. rakt fram på baksidan av Nya Ullevi.