IK Sirius BK – Studenternas
8 januari 2021 19:41
Lag: | IK Sirius |
Bildad: | 1907 |
Sport: | Bandy |
Meriter: | 5 SM-guld 1921, -22, -61, -66, -68 |
Hemsida: | https://www.siriusbandy.se |
Avstånd: | 0 km |
Matcher: | Oräkneliga |
Division: | Elitserien |
Färger: | Långrandiga blå-svarta tröjor, svarta byxor |
Hur är det att vara på arenan?
Studenternas är för de flesta ihågkommen som den folkliga finalarenan, dit man kom en gång om året för att trängas på de temporära läktarna efter en rejäl sillunch, spanade in kändisar som Tomas Brolin och Dr. Alban, vadade i blågula ballonger och lyssnade till studentsånger. För vissa andra bandysupportrar med de blåsvarta färgerna närmast hjärtat är Studenternas är ett slitet men älskat andra hem under vinterhalvåret. Idag bleknar Studan i jämförelse med de dyra och flotta hallar som är på modet idag, men när den stora huvudläktaren byggdes år 1985 saknade den motstycke i svensk bandy, möjligen med undantag för Rocklunda i Västerås. På bandyinalerna rymdes med extraläktarna på kortsidorna och tillbyggnaderna på västra långsidan närmare 25 000 bandyfans, men även med de ordinarie läktarna så är kapaciteten uppåt 8000 åskådare. Huvudläktaren är en betongkoloss, stor på alla ledder. Den sträcker sig utefter hela östra långsidan och är minst dubbelt så hög som en ordinär bandyläktare. I mitten av läktare finns en liten VIP-sektion med plaststolar, i övrigt är det två helt öppna och stora sektioner av betongtrappa på vardera flank. På andra sidan finns en konventionell och enkel träläktare utan tak, men även denna rymmer många åskådare. Det positiva med de stora rymderna här är att man får en väldigt bra planöversikt från nästan hela läktaren, och akustiken är riktigt bra. Nackdelen är dock att publiken sällan fyller upp Studan, vilket gör att det kan kännas ganska ödsligt – även om åskådarantalet når fyrsiffrigt gapar stora delar av huvudläktaren tom, och på den taklösa läktaren är det lika glest som i ett 1:a maj-tåg i Danderyd. Det mesta på Studan känns idag ganska slitet, solkigt och allmänt omodernt, men Sirius matcharrangemangen har stadigt förbättrats, och nuförtiden hittar man både serveringar, tält och värmande eldar i tunnor kring läktaren. Isparketten på Studenternas är en av landets största; isytan är dubbel med en B-plan direkt söder om huvudarenan. Detta gör det även möjligt att utöva andra issporter på Studan, och issäsongen avslutas varje år traditionsenligt med SM-finalen i isracing. Studan ligger trevligt till i Stadsparken vid Fyrisån, någon kilometer söder om Uppsala centrum, och på Studanområdet finns även en fotbollsarena och en minigolfanläggning.
Sliten, ruffig, kall betong. Men ett älskat andra hem för hundratals västringar.
Stämning/klack
Den lilla men högljudda klacken Västra Sidan står för stämningen på Studan. Publiken i övrigt är enormt konjunkturkänslig – i medgång, som exempelvis under succésäsongen 2008/09, vallfärdar Uppsalaborna till Studenternas, men i normalfall är publiksiffrorna tyvärr ganska fattiga.
Västra sidan på den legendariska kvartsfinalresan till Tjustkulle.
Var kan man ta en öl?
Blåsvarta supportrar hittas på Hamnpaviljongen. Här är det rymligt med gott om plats, och perfekt läge invid Fyrisån, tio minuters promenad från Studenternas.
För bortasupportar kan det vara praktiskt att kliva in på Bishops Arms, då det ligger preciv vid busstorget invid stationen, på vägen till Studenternas.
Lite om IK Sirius
Sirius sitter sedan länge säkert på bandytronen i bandystaden Uppsala, men när man bildades 1907 var man inget annat än ett kvartersgäng från Arkens gärde i arbetarstadsdelen Svartbäcken, och stod i total skugga från dåtidens gula giganter IFK Uppsala – Uppsalakamraterna tog sitt, och historiens första SM-guld samma år som blåsvart bildades. Under klubbens första halvår hann man pröva på namn som Svartbäckens IK och IK Spurt, innan man fastande för det mer välklingande IK Sirius. I bandyn kom framgångarna snabbt: 1915 blev det storstryk mot Sven ”Sleven” Säfvenbergs Uppsalakamrater i kvartfinalen, och de två följande säsongerna blev det respass i semifinalerna. Men 1918 var det dags för Uppsaladerby i finalen på första omgången, där den första matchen på Stockholms Stadion slutade oavgjort – men de gula vann returmatchen som spelades på Studan. Sirius första två guld skulle dock snart komma; 1921 var det nytt Uppsaladerby, återigen blev det omspel, men denna gång blev det blåsvart seger med 5-2, ett guld som följdes upp med att året därpå klå Arosrivalen VSK i finalen. En lång svacka följde där Uppsala under många år stod utan representant i högsta serien, men i slutet av 50-talet började det ånyo sjuda i Siriusbandyn. Under den elegante ordföranden Pelle Lundquist lockades en lång rad storstjärnor till Uppsala: hälsingen Uffe Fredin, norrbottningarna Jalle Wahlberg och Matti Pohjanen, västmanlänningarna Leif ”Chappe” Eriksson och Solla Jonsson, samt forsbackabröderna Ove och Malte Eidhagen, och Sigge Parling från samma lilla bruksort. Med dessa, samt de hemfostrade Carl-Erik ”Askis” Askelöf och Thord Engstrand, dominerade Sirius svensk bandy under 60-talet, och plockade hem ytterligare tre guldmedaljer. Sedan 60-talets glada dagar har det gått både upp och ned för Sirius: Med den ostoppbara målmaskinen Lasse ”Hydas” Hydling i laget nåddes semifinal -77 och -83, värvningen av superryssen Sergej ”Sigge” Lomanov gav en semifinal -94, och under den enigmatiske managern Magnus Berglund och med den elegante Andreas Eskhult i laget blev det både semifinal och publikhysteri år 2009. Men framgångarna har blandats med nödår; laget har varit nere och vänt i division 1 åtskilliga säsonger, och var under 2000-talets början inte många millimeter ifrån konkurs. Sirius har tidigare haft ett stort antal grenar på programmet, och har vunnit SM-tecken i bl.a kanot och simning. Idag utövas bandy, fotboll och innebandy i de blåsvarta färgerna.
Siriustruppen 2012/13 klarade sig kvar i Elitserien efter det svettigaste kvalet i världshistorien.
Lite om Uppsala
Närmar man sig Uppsala från norr, öster eller söder så ser man den typiska Uppsalasiluetten. Uppsala är ju Staden på slätten, och Uppsala är ”Staden på slätten”, och på långt håll ser man de två landmärkena domkyrkan och slottet sträcka sig mot skyn. De båda byggnaderna påminner om Uppsalas långa historia som en betydelsefull stad; Domkyrkan är ärkebiskopssäte sedan den började uppföras på 1200-talet, tillika Nordens största katedral, och här är finns bl.a. Erik den Heliges reliker och Gustav Vasas och Emanuel Swedenborgs gravar. Slottet uppfördes på 1500-talet av Gustav Vasa och fungerade länge som centrum för kungarikets riksmöten, och här begicks även de brutala Sturemorden, där Erik XIV rensade ut bland sina fiender. Uppsala är också, i viss konkurrens med Lund, landets främsta lärdomsstad. Uppsala Universitet, grundat på 1400-talet och därmed Nordens äldsta, har c:a 47 000 studenter och anställda, och till Universitetet hör flera andra av stadens kända byggnader, som universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och universitetsmuséet Gustavianum. Därtill hyser staden huvuddelen av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. I Uppsala tätort bor c:a 160 000 personer (inkl. Sävja) och staden är därmed Sveriges fjärde största. Officiellt grundades Uppsala i slutet av 1200-talet, men staden har ännu äldre anor än så – Gamla Uppsala, en mil norr om staden var med största sannolikhet ett makt- och religiöst centrum i Sveariket, kanske så tidigt som förkristlig tid. Ett tydligt bevis på platsens betydelse är Gamla Uppsala högar, ett antal kungagravar från 500-talet. På 1100-talet var Sverige kristnat och Gamla Uppsala ärkebiskopssäte, och hundra år senare flyttades biskopssätet, och därmed staden, söderut till sitt nuvarande läge då lanhöjningen gjort båttransporter allt besvärligare. Uppsala av idag domineras, förutom universitetslivet, av biomedicin och läkemedelsföretag. Kulturellt sett är Uppsala framstående; staden skildras bl.a. i Gösta Knutssons Pelle Svanslös-böcker och Kjell Erikssons polisromaner, samt i Ingemar Bergmans uppväxtskildring Fanny och Alexander. Sportsligt står sig Uppsala däremot ganska slätt sett till sin storlek, och orsaker som har pekats ut är bristen på stora industrier, kommunpolitikernas ointresse och Uppsalapublikens kräsenhet. Framgångar har historiskt sett mestadels rönts i bandyn, och på senare år i mindre sofistikerade sporter som badminton (genom Fyrisfjädern) och innebandy (genom Storvreta). Kända Uppsalaprofiler genom åren är demonregissören Ingmar Bergman, skådespelerskan Viveca Lindfors, entertainern Owe Thörnqvist, poeten Anna Maria Lenngren, konstnärerna Bror Hjort och Bruno Liljefors, sångerskorna Rebecka Thörnqvist, Viktoria Tolstoy och Veronika Maggio, fotografen Mattias Klum, journalisterna Folke Rydén och Erik Fichtelius, politikerna Alva Myrdal, Birgitta Dahl Thomas Bodström och Magdalena Andersson samt diplomaterna Dag Hammarskjöld, Hans Blix och Sverker Åström. Vidare har en uppsjö framstående vetenskapsmän verkat vid Uppsala Universitet, t.ex botanikern Carl von Linné, astronomen Anders Celsius, medicinaren Olof Rudbeck, filosofen Per Amadeus Atterbom, fysikern Anders Ångström, och medicinaren och folkbildaren Hans Rosling.
Svandammen och Uppsala slott en bländande vinterdag.
Hur hittar man till arenan?
Kollektivt/Till fots: Man tar sig enkelt till Uppsala med kollektivtrafiken, det finns gott om förbindelser med tåg från Stockholm, Norrland, Dalarna och Västerås. Man kan också åka med Swebus, och närheten till Arlanda gör det enkelt att flyga. Från centralstationen är det 15 minuter att gå till Studan. Ta vänster i tunneln under spåren, till sidan med stationsbyggnaden, och följ gångvägen rakt fram över bussgatan och Kungsgatan. Fortsätt rakt fram längs gångvägen, och sedan rakt fram längs Vretgränd ner till Fyrisån. Följ Östra Ågatan till vänster, och sedan direkt till höger över Islandsbron. Sväng sedan direkt till vänster innan Svandammen, gå genom ingången till Stadsparken, och följ gångvägen längs Fyrisån fram till Studenternas.
E4:an från söder: Ta av vid den första avfarten till Uppsala S, kör knappt 2 km, och ta sedan till vänster mot Uppsala S i rondellen. Följ Kungsängsleden i 4 km mot Gottsunda. Ta sedan till höger i nästa korsning till Dag Hammarskjölds väg, mot centrum och sjukhuset. K;r 1,5 km, rakt fram genom en rondell, och ta sedan till höger i nästa korsning med Sjukhusvägen, mot centrum. Kör nedför Sjukhusbacken, och ta första till höger på Ulleråkersvägen, parkeringen ligger sedan strax till vänster.
E4:an från norr: Ta av vid den första infarten mot Uppsala N, och håll direkt till höger i den första rondellen nedanför motorvägen, mot Uppsala N. Ta sedan direkt till vänster i nästa rondell till Österleden, mot Gränby centrum. Kör rakt fram genom tre mindre rondeller, ta sedan till höger mot centrum (den andra avfarten) i den fjärde rondellen efter 1,3 km, till Vaksalagatan. Följ denna i drygt 2,5 km in till centrum, förbi Vaksala torg, och under järnvägsviadukten. Ta sedan till vänster på Kungsgatan mot Stadshuset, och följ denna i 800 m. Ta sedan andra till höger efter järnvägsstationen, på Strandbodgatan mot sjukhuset. Kör till T-korsningen och ta där till höger på Östra Ågatan mot Studenternas, följ sedan vägen över Islandsbron till vänster, och följ Munkgatan upp till T-korsningen. Ta vänster på Sjukhusvägen, följ denna förbi sjukhuset fram till högerkurvan, ta där till vänster på Ulleråkersvägen, parkeringen ligger sedan strax till vänster.
55:an från väster/72:an från nordväst: Följ Enköpingsvägen förbi Stenhagen och Flogsta, och håll sedan höger till avfarten mot centrum. Följ Luthagsesplanaden i knappt 2 km, ta sedan till höger på Kyrkogårdsgatan mot Domkyrkan och sjukhuset. Kör rakt fram i den lilla rondellen, ta sedan första till vänster på S:t Olofsgatan, och direkt till vänster till Övre Slottsgatan, fortfarande mot sjukhuset. Håll svagt till höger innan slottet till Dag Hammarskjölds väg och följ denna ytterligare 1 km. Passera infarten till sjukhuset, och ta sedan omedelbart till vänster på Sjukhusvägen. Kör nedför Sjukhusbacken, och ta första till höger på Ulleråkersvägen, parkeringen ligger sedan strax till vänster.