Östersunds FK – Jämtkraft Arena

“…hyggligt inbjudande tack vare trevligt färgval, byggmaterial och arkitektur…”

Rena linjer och snygga färger – Jämtkraft Arena har utseendet för sig.

Hur är det att vara på arenan?
År 2007 var det fjorton år sedan Östersund senast hade ett elitfotbollslag då Ope IF sa tack och hej 1993, men trots detta kostade staden på sig en ny arena av allsvensk klass, vilket skulle komma att löna sig när ÖFK gjorde en raketklättring och blev allsvenska åtta år senare. Jämtkraft Arena är alltså en del av den nya svenska arenaboomen, det är ett uppenbart budgetbygge, men är ändå hyggligt inbjudande tack vare trevligt färgval, byggmaterial och arkitektur. Färgvalet; rött, svart och en del gult, såväl invändigt som utvändigt, matchar hemmalagets färger. Byggmaterialet är på norrländskt vis trä, vilket skänker en trevlig hemsnickerikänsla åt hela anläggningen. Och arkitekturen är snygg för en modern fotbollsarena – speciellt utifrån betraktat; då läktaren saknar en egentlig bakre vägg kan man därför skönja delar av läktarstrukturen, med balkar och olika läktarnivåer. På taket tronar arenans (visserligen osköna) namn i 2,6 m höga bokstäver. I grundutförandet fanns enbart läktare på de båda långsidorna; närmast identiska, ganska stora och öppna konstruktioner. Stolparna som håller upp taket stör en aning, men det är ett ganska lindrigt minus. I och med ÖFK’s osannolika Europaframgångar försågs arenan också med två enklare och taklösa kortsideläktare, vilket ger arenan en mer sluten känsla. Läget är däremot inte så muntert, man har nämligen bytt bort den vackra Frösö-utsikten från sin tidigare hemmaplan Hofvallen mot något betydligt torftigare. Jämtkraft arena ligger 2,5 nordost om Östersunds centrum, på det gamla regementsområdet i något som Östersund kallar för ”Stadsdel Norr”. Det är dock inte mycket till stadsdel, här ligger bara ett gytter av köpcentrum och asfalt, och bortom arenan syns inget annat än ändlös barrskog.

Hemmaklackens kortsideläktare är inte särskilt mycket att skryta med, även om den byggdes ut till Allsvenskan 2016.

 

Stämning/klack
Fotbollen har med norrlandsmått mätt en ganska stark ställning i Östersund, och publiksiffrorna är inte dåliga; under debutåret i Superettan snittade man över 3000 åskådare, högre än väletablerade Norrlandsgrannen Sundsvall. Supporterkulturen ligger ännu i sin linda, i Superettan har man fått en klack vid namn Falkarna, och en alternativ, stökigare grupp vid namn Black Stripe Supporters har också skådats på Jämtkraft Arena.

Klacken Falkarna på en av sina första bortaresor – mot Giffarna på Norrporten Arena.

 

Var kan man ta en öl?
Att gå på rockbar tycker Bortaguiden om – i Östersund finns ruffiga Jane Doe i stadens mysigaste lilla hus på gågatan.

En mer klassisk pubmiljö hittar man annars hos Sir Winston på Stortorget.

 

Lite om Östersunds FK
För den Siriussupporter som följde sitt lag i början av 00-talet är Östersunds förvandling från dussinlag i Norrlandsserien till jättedödare i Europa League svårt att ta in. Bakom detta mirakel ligger två män: tränaren Graham Potter; brittiskt artig, vänlig och vältalig, och Daniel Kindberg, entreprenör och ex-militär, som från sina trippla stolar som klubbordförande, investerare och VD för det kommunala bostadsbolaget lyckats slussa in stora belopp i föreningen. ÖFK bildades så sent som 1996, en av många förhoppningsfulla unga föreningar som bildats genom en sammanslagning/samarbete av stadens mindre framgångsrika lag, i hopp om att höja nivån på den lokala fotbollen. I ÖFK’s fall var de viktigaste beståndsdelarna IFK Östersund, stadens traditionellt bästa lag, och uppstickaren från landet, Ope IF från byn Ope strax utanför staden, som tillsammans bildade ÖFK 1996. Dessutom ingick förortslaget Östersund/Torvalla FF, som lade ned verksamheten då ÖFK föddes. Senare anslöt även ö-laget Frösö IF och militärlaget Fältjägarnas IF, och förhoppningen var att man nu skulle ta Östersundsfotbollen uppåt i divisionerna. Hyggligt nära var man redan 1999 då man vann serien, men då detta sammanföll med serieomläggningen ledde detta inte till avancemang, man föll istället i kval mot FC Café Opera. Och därefter växte man fast i tredjedivisionen, och när man till slut efter 14 raka säsonger lämnade var det inte uppåt, utan nedåt, när man 2010 åkte ned i division II. In på scenen klev då de två män som fick huvudrollerna i ÖFK’s förvandling: superduon Potter-Kindberg. Under deras ledning studsade ÖFK snabbt tillbaka, och gick 2012 rätt igenom division I upp till Superettan, med ett märkligt lagbygge fullt av importer från alla jordens hörn; som koreanen Seon Min-Moon, spanjoren Juanjo Hervias och ghananen Thomas Boakye. Och resan bara fortsatte, ÖFK blev snart hela fotbollssveriges hetaste samtalsämne, med färgstarka spelare, ett publikfriande spelsätt, märkliga kulturprojekt och högtflygande affärsplaner, som exempelvis en mångmiljonaffär med libyiska staten om en fotbollsakademi. Den osannolika satsningen räckte faktiskt hela vägen, för i oktober 2015 blev ÖFK det 63:e laget i historien att kvalificera sig till Allsvenskan. Och inte stannade det där heller, för 2017 tog man hem Svenska Cupen, vilket ledde ut till Europa League, där man på ett totalt osannolikt sätt välte lag som Galatasaray, Athletic Bilbao och Hertha Berlin, och besegrade Arsenal på Emirates. Osannolika jämtländska hjältar under denna vinter var bl.a. komoriern Fouad Bachirou, skånsk-iraniern Saman Ghoddos och östgöte-kongolesen Ken Sema. Samtliga dessa spelare lämnade dock snart klubben, och vad värre var: Graham Potter försvann till Swansea, och Kindberg anhölls för bedrägeri med oviss utgång. Vart klubben tar vägen härnäst under den nye brittiske tränaren Ian Burchnall återstår ännu att se. Det brittiska inslaget har för övrigt alltid varit vanliga under ÖFK’s korta historia. Massvis av skotska och engelska spelare har representerat klubben genom åren: Paul Sherin, Paul Read, Mark Nangle, Paul Shields, Lee Makel och Daryl Smylie, och man har också haft samarbete med dåvarande Premier League-klubben Wigan Athletic. ÖFK har även försett Sirius med en mängd värdefulla spelare under åren: Jonas Runesson, Fredrik Olsson, Jonas ”Luggen” Lundmark och Ante Björkebaum kom alla till blåsvart från ÖFK. I sammanhanget kan dessutom både 70-talets backklippa Roland Grip och 90-talets rivjärn Bengan Eriksson nämnas, dessa kom båda till Sirius från Östersund, men det var innan ÖFK var påtänkt.

Östersundstruppen 2017, som gjorde det omöjliga gång på gång.

 

Lite om Östersund
Östersund är med sina 44 000 invånare Jämtlands största och enda stad, är residensstad i Jämtlands län, samt även huvudstad i republiken Jamtland, utbrytarrepubliken med glimten i ögat under ledning av presidenten Ewert Ljusberg. Staden är sannolikt en av Sveriges vackrast belägna städer, där den klättrar upp på sluttningarna på varsin sida Frösösundet, fastlandet på den östra sidan och Frösön på den västra. Som bonus har man dessutom utsikt över Oviksfjällen från staden, vilket gör Östersund till en av två svenska städer (tillsammans med Kiruna) med fjällutsikt. Östersund är en relativt ung stad, till på 1700-talet låg Jämtlands centralort på Frösön, och på Östersundssidan fanns inte mycket mer än ett brofäste. Av handels- och militärstrategiska skl ville dock kungamakten i Stockholm gärna ha en stad i Sverige för att få bättre kontroll över de bångstyriga jämtarna, och 1786 grundades Östersund. Staden blev ingen omedelbar hit, jämtarna var ovilliga att flytta hit under de första hundra åren, men när järnvägen kom till staden 1880 började Östersund växa, och sedan har staden utvecklats som handelsstad, centrum för skogsindustri samt garnisonsstad med tre regementen. Östersund är idag en relativt livlig stad eftersom det är den enda större staden i Norrlands inland. Särskilt livligt blir det på den årliga gatufestivalen Storsjöyran som lockar runt 60 000 besökare. Annat sevärt i Östersund är hembygdsmuséet Jamtli, samt, om det nu kan kallas för sevärdhet, det skygga och mytiska Storsjöodjuret. De tidigaste påstådda observationerna av detta sjömonster går tillbaka till 1600-talet, och odjuret åtnjuter sedan 1986 fridlysning. Östersund är även känt för sina återkommande misslyckade OS-ansökningar, men är trots dessa Sveriges främsta vintersportcentrum. Här går årligen en av världscuptävlingarna i skidskytte, och var fjärde svensk vinterolympier 2010 var bosatt i staden. Östersund kan återfinnas i flera musikaliska hyllningar, t.ex. det klassiska verket “Frösöblomster” av Wilhelm Peterson Berger, det gamla örhänget “Nu tändas åter ljusen i min lilla stad” av Gunnar Wiklund, samt den modernare ”Sanningsdan” med Säkert, eller ”Thoméegränd” med Vapnet. Några övriga kända personer från Östersund är flygpionjären Gunnar ”Spökis” Andersson, gammeldansgruppen Bröderna Lindqvist, skådespelarna Rolf Lassgård, Carina Lidbom och Kim Anderzon, trubaduren Kjell Höglund, hockeyprofilen Ulf Dahlén, idrottsbossen Karin Mattsson Weijber, slalomessen Ylwa Nowén och Anna Ottosson, racerföraren Alx Danielsson, komikern Mikael Tornving, programledaren David Bexelius samt bondkomikerna Lars Vegas trio.

Sommarvy över Östersund från Frösöns grönskande slalompist.

 

Seriematcher genom historien
Sirius-Östersund 2-3 (Division 2 Norrland -03)
Östersund-Sirius 4-2 (Division 2 Norrland -03)
Östersund-Sirius 2-3 (Division 1 Norra -06)
Sirius-Östersund 1-0 (Division 1 Norra -06)
Östersund-Sirius 1-0 (Division 1 Norra -10)
Sirius-Östersund 2-0 (Division 1 Norra -10)
Östersund-Sirius 1-1 (Division 1 Norra -12)
Sirius-Östersund 0-1 (Division 1 Norra -12)
Sirius-Östersund 1-1 (Superettan -14)
Östersund-Sirius 1-1 (Superettan -14)
Sirius-Östersund 2-2 (Superettan -15)
Östersund-Sirius 1-1 (Superettan -15)
Östersund-Sirius 0-0 (Allsvenskan -17)
Sirius-Östersund 0-5 (Allsvenskan -17)
Östersund-Sirius 5-2 (Allsvenskan -18)
Sirius-Östersund 0-1 (Allsvenskan -18)
Sirius-Östersund 1-1 (Allsvenskan -19)
Östersund-Sirius 2-0 (Allsvenskan -19)
Östersund-Sirius 0-2 (Allsvenskan -20)
Sirius-Östersund 2-3 (Allsvenskan -20)
Östersund-Sirius 3-0 (Allsvenskan -21)
Sirius-Östersund 1-0 (Allsvenskan -21)

 

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Östersund kommer SJ’s tåg från Stockholm 3-4 gånger om dagen, dessutom finns direktförbindelse med Malmö och Göteborg med nattåg. MittNabotåget kan man också åka, detta går tvärs över Skandinavien från Sundsvall till Trondheim. Flygplats finns på Frösön, hit flyger SAS från Arlanda och Direktflyg från Umeå. Till arenan kan man sedan ta buss nr. 8 eller 14, om man istället vill gå från järnvägsstationen får man räkna med minst 30 minuters promenad. Korsa parkeringen och vägen utanför stationshuset, ta vänster, och snedda åt höger på gångvägen uppför backen. Korsa Gränsgatan, och följ Prästgatan i knappt 1 km fram till Stortorget. Ta sedan till höger på Samuel Permans gata halvvägs över torget, och följ denna uppåt i 500 m fram till den fjärde korsningen med Regementsgatan. Följ denna åt vänster i 300 m fram till den större korsningen med Fältjägargränd, och ta höger. Ta sedan direkt vänster på Litsvägen, och följ gångvägen längs med denna i 1 km. Passera först en rondell, och ta sedan till vänster på en gångbro över Litsvägen. Gå ned på gångvägen fram till Arenavägen, och följ denna åt höger fram till arenan.
E14 från Sundsvall/E45 från Sveg: Sväng av vid avfarten mot Östersund och håll vänster i rondellen ovanför motorvägen till Stuguvägen, mot Östersund. Följ denna i 1,7 km, ta sedan höger i nästa korsning till Genvägen, mot Solliden och Skidstadion. Kör rakt fram i en rondell och fortsätt drygt 1 km till nästa rondell. Kör där rakt fram, skyltat mot Arenan, och ta sedan direkt till höger till Arenavägen. Följ denna, håll till höger i T-korsningen, och fortsätt fram till arenan.
E14 från Åre: Passera första infarterna till Östersund och Lugnvik, och fortsätt mot Sundsvall i 2 km. Ta sedan av på avfart mot Arvidsjaur och Östersund, och ta direkt höger mot Östersund till Litsvägen. Ta höger i första rondellen så kommer man rakt på arenan.
E45 från Strömsund: Kör rakt fram över E14 vid trafikplats Rannåsen, och fortsätt rakt fram på Litsvägen in mot Östersund. Följ denna i 2 km, förbi arenan på höger sida, ta höger i rondellen till Arenavägen, och håll sedan direkt till höger igen. Följ Arenavägen rakt fram fram till arenan.