Oxelösunds IK – Ramdalens IP

“…istället möts man av en rektangel med dött och livlöst plastgräs…”

Hur är det att vara på arenan?
Det skär i ett bultande bandyhjärta att återvända till Ramdalen idag; i mitt minne en trevlig och genuin bandybana. På dagens Ramdalen susar dock inga bandyspelare runt på glödande skenor, istället möts man av en rektangel med dött och livlöst plastgräs. År 2008 klev nämligen socialdemokraterna i Oxelösund, med ordföranden i kultur- och fritidsnämnden Inge Ståhlgren i spetsen, fram som bandyns fiende nummer ett då man helt sonika slog av isaggregaten på Ramdalen, och därigenom helt slog undan benen på en livskraftig bandyförening. Den bandyarena Ramdalen en gång var kunde inte kallas spektakulär, men den var enkel, trevlig och funktionell. Läktare fanns endast på ena långsidan; en bredare läktare med fyra bänkrader sträckte sig längs med hela denna sida, och på mitten, ovanpå den mindre läktaren fanns en liten huvudläktare med tak och ytterligare fyra bänkrader att stå på. Den bästa anledningen att minnas och tycka om Ramdalen var dock det trevliga läget. Ramdalen är Oxelösunds stora friluftsområde; mycket riktigt en dal belägen någon kilometer från centrum. Området består av en stor, frodig naturpark, och i det sportcentrum som Ramdalens IP är en del av finns bl.a frisbeegolfbana, tennisbanor, friidrottsanläggning, skatepark, samt en simhall med ett tjusigt romerskt bad.

Numera hittar man deppigt plastgräs istället för en skinande isparkett på Ramdalens IP.

 

Stämning/klack
Oxelösund var på nedgång vid besökstillfället, och publiksiffrorna därefter. Åldrig publik och ingen klack i sikte.

 

Var kan man ta en öl?
Man ska söka sig till Järntorget som utgör Oxelösunds centrum. Vill man pröva ett lokalt alternativ finns Dahlins. Dock uselt för vegetarianer.
På Järntorget finns även en Harrys-filial om man vill köra en mera beprövad variant.

 

Lite om Oxelösunds IK
Oxelösunds SK hette klubben som fram till 1984 försvarade bandyns färger i Oxelösund. Bandylaget hade dock ganska mediokra meriter, med ett förlorat allsvenskt kval mot Färjestad 1936 som främsta framgång. Man hoppades på bättring då man i mitten av 80-talet gick samman med IFK Oxelösund och Oxelösunds IK föddes. Och viss bättring blev det också, man fick ett stabilt division 1-lag, men dessvärre blev OIK specialister på att komma tvåa. De fyra första åren slutade man tvåa i serien, efter Värmbol, Värmbol igen, Sirius och Borgia. Tränare under dessa första år var Oxelösundbandyns verklige gigant, Torvald Sköld, som senare gick vidare till både Hammarby och Sirius. Efter en svacka var man tillbaka i samma hjulspår 1995 och 1996, då andraplatsen gav allsvenskt förkval, innan man 1998 nådde sin största framgång; via ”fortsättningsettan” tog man sig till allsvenskt kval, där man dock gjorde en slät figur mot Kalix och Broberg. Trots att klubben producerade gott om duktiga spelare, som Jonas Holgersson, Fille Cederbaum och brödratrion Spjuth (Kalle, Pelle och Ola), så började det sedan gå utför med Oxelösundsbandyn, ett förfall som accelererade när laget efter serieepilogen i Karlsborg 2000 skämde ut sig å det grövsta med ett fylleslag på nattåget hem. Detta föranledde ordföranden Jan-Ove Johansson att sparka så gott som hela laget. När klubben 2005 sedan rasade ur näst högsta serien såg de bandyhatande socialdemokraterna i Oxelösund sin chans – med motiveringen att bandyn inte hade någon framtid grävdes kylrören på Ramdalen upp under våren 2008. Kvar stod ett hemlöst bandylag och 150 ungdomar som tvingades lägga skridskor och klubba på hyllan.

Likt svenska landslaget spelade Oxelösund i gul-blått, här i en match mot Hammarby under tidigt 90-tal.

 

Lite om Oxelösund
Oxelösund är Nyköpings lätt sjabbiga granne; i kontrast till den anrika residensstaden har Oxelösund en mycket kort historia, och är i allt präglat av SSAB’s järnverk som både skapat och upprätthåller staden – Oxelösund är den kommun i Sverige som är mest beroende av ett enda företag, då nästan hälften av ortens arbetsföra befolkning stämplar in på SSAB varje dag. Idag bor här knappt 11 000 personer; men så sent som för 150 år sedan bodde knappt någon här. Oxelösunds historia börjar 1873, då en hamn anlades och en järnväg kopplade ihop Oxelösund och gruvorten Grängesberg för transport och utskeppning av malm. Så småningom tillkom även Oxelösunds Järnverk. Oxelösund som det ser ut idag föddes på 50-talet då järnverket köptes av Grängeskoncernen, det mesta av den befintliga staden jämnades då med marken för att ge plats för det nya järnverket, och ett nytt, tidstypiskt 50-talscentrum byggdes, bl.a med den fulsnygga S:t Botvidskyrkan. I den litterära världen är Oxelösund, närmare bestämt en flyktingförläggning i Ramdalen, delvis skådeplats för Lisa Marklunds kontroversiella bok ”Gömda”. Rasistrockarna Ultima Thule har band till Oxelösund, en annan rasist ur en helt annan samhällsklass är Ian Wachtmeister, vars näringslivskarriär tog fart på SSAB i Oxelösund. Andra, trevligare, Oxelösundsprofiler är naturprogramledaren Martin Emtenäs, poeten Joar Tiberg och de båda topporienterarna Gunilla Svärd och Karolina A Höjsgaard.

Järntorget – inte landets vackraste småstadstorg. I bakgrunden den karaktäristiska S:t Botvids kyrka.

 

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Det finns kanske inte riktigt någon anledning att åka till Ramdalen längre när det inte längre spelas bandy här. Vill man ändå av någon anledning dit så börjar man med att åka till Nyköping. Anländer man till stationen följer man Järnvägsgatan söderut i knappt en km, till Nyköpings busstation. Därifrån tar man buss 715 till Oxelösund. I Oxelösund kör bussen antingen ett motsols eller medsols varv. Om bussen kör medsols hoppar man av vid Nedre Frösäng. Fortsätt framåt i bussens färdriktning, förbi Alstigen till vänster och några hus, och ta sedan gångvägen till vänster. Ta sedan till höger i korsningen, och följ bron över järnvägen och vägen, och sedan till vänster i T-korsningen. Följ gångvägen runt genom högerkurvan, ta sedan nästa gångväg till höger så kommer man till ingången. Om bussen kör motsols stiger man istället av på Jogersövägen. Vänd om och gå bakåt i bussens färdriktning, fram till den första korsningen. Ta där höger på Vallsundsvägen, och gå genom allén till Ramdalen.
Bilvägen: Ta av mot Oxelösund vid Nyköping västra, och följ rv 53 i drygt en mil in till Oxelösund. Ta av mot Ramdalen, och håll sedan höger mot Ramdalen/Sunda/Jogersö, till Sundavägen. Ta sedan första till vänster mot Ramdalen till Björntorpsvägen, och sedan andra till vänster så leder allén in till Ramdalen.