Surte BK – Ale Arena

 

“…plåtlådeoriginalet…”

Ale Arena ligger i det vackra naturområdet Väcklefjäll – hallen själv är mindre vacker.

Hur är det att vara på arenan?
Ale Arena i Göteborgs nordligaste utkanter är plåtlådeoriginalet, förlagan till i dagsläget ett fullt dussin av själlösa metallskal som omsluter tidigare underbara bandybanor. Detta är faktiskt Sveriges tredje bandyhall, invigd lite i skymundan en knapp månad efter tvåan ABB Arena Syd i Västerås. Men Ale Arena kom att bli standardmodellen för svenska hallbyggen: Smäll upp plåtväggar runt den befintliga planen, sätt ett tak ovanpå och snickra ihop en billig läktare – klart! Det är i detaljerna som skillnaderna mellan dessa billiga plåtbyggen ligger, och det som är unikt för Ale Arena är hur träläktaren är upphöjd med ett par meter och placerad rakt ovanför avbytarbåsen, så här finns nästan oöverträffade möjligheter till kreativa tråkningar till motståndarlaget – eller varför inte ge lite extracoachning till sina egna favoriter ifrån läktarplats? Tänker man bort den fula bandyhallen så är omgivningarna rofyllda och vackra. Jennylundsområdet ligger som bandybanorna ofta gör på västkusten, uppe på skogens höjder, ovanför samhället och älven. Här är vi uppe på Vättlefjäll, en av de största vildmarkerna i Göteborgstrakten, med skogar, sjöar, mossar och hedar, och massor av vandringsleder som går kors och tvärs. Vildmarken börjar omedelbart bakom bandyhallen, och innan hallen byggdes var detta säkert en underbart vacker bandybana. Jennylund var namnet på bandyplanen innan hallen byggdes, och Jennylund kallas också hela idrottsområdet med fotbollsplan, friidrottsanläggning och en ridklubb.

På läktaren i Ale Arena kan man stå rakt ovanför spelarbåsen.

 

Stämning/klack
Jo, Surte har faktiskt en aktiv, om än liten, supportergruppering, vilket är starkt efter alla decennier av ökenvandring; namnet lyder helt enkelt Surte Supporterförening. Publik kommer och stämning blir det framförallt i älvderbyna mot rivalen Kungälv, i övrigt är publiksiffrorna oftast blygsamma.

Trots decennier av motgångar, och en sunkig bandyhall, så ger Surtesupportrarna inte upp.

 

Var kan man ta en öl?
I Bohus sunkiga centrum finns Bohus Pizzeria och Grill, en typisk pizzeria med stor stark – och vad mer kan man egentligen begära?

 

Lite om Surte BK
Nuförtiden är Surte mest kända som svenska bandymästare i konkurser (i konkurrens med Selånger), men en gång i tiden var man ett respektabelt bandylag, tillika en av västkustbandyns nybyggare. Bandyn hittade till Surte när inflyttade arbetare från det värmländska glasbruket Liljedal tog med sig sporten till västkusten på 1910-talet – f.ö. samma glasbruk som låg bakom Slottsbrons grundande. Bandyn bedrevs till en början i flersportsföreningen Surte IS, men 1927 startade den renodlade issportklubben Surte SK som höll till på den frusna Surtesjön – och denna klubb är fröet till dagens Surte BK. I början av 60-talet siktades det uppåt i Surte, och säsongen 62/63 blev dramatisk: Surte var på väg mot allsvenskt kval, men föll oväntat mot lokalrivalen Bohus IF och tappade därmed kvalplatsen till den andra lokalrivalen IFK Kungälv, som därmed blev det första västkustlaget i högsta serien. Bittert – och för att undvika ett upprepande av debaclet slog man sig samman med Bohus året därpå. Det dröjde ytterligare åtta år innan drömmen blev verklighet, när man med minimal marginal slog ut mäktiga VSK i kvalspelet 1971. Man etablerade sig i högsta serien, och snart debuterade också legendernas legend i laget: 14 år gammal slog sig Harri Bergbacka in i laget – 25 år senare spelade han fortfarande i Surte, med en misslyckad utflykt till Villa som enda avbrott i Surtekarriären. Med bl.a. Bergbacka och bröderna Tommy och Stefan Rosberg nådde Ale-Surte (som man bytt namn till för att sätta kommunen på kartan) sin största framgång i form av en semifinal mot Boltic 1981. Några djärva men dumdristiga satsningar i mitten av 90-talet blev dock undergången för klubben – man åkte ur högsta serien, dyra ryssar värvades in för att ta Ale-Surte tillbaka, men det slutade istället i konkurs 1998. Klubben återuppstod som Ale-Surte BK och hoppades länge på att komma tillbaka, men man fastade i division 1, och Ale Arena hjälpte inte heller. Istället blev det ännu en konkurs 2011 – den här gången arenabolagets. Inför säsongen 2011/12 stod klubben utan pengar och utan is i hemmaarenan, och man valde att starta om i division 2 under namnet Surte BK, och under det namnet har man kämpat på lägre nivåer sedan dess.

Blågula likt landslaget är Surtes dräkter.

 

Lite om Surte
Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Alafors och Älvängen – Ale kommun utgörs av ett pärlband med tätorter utmed Göta älvs östra strand, strax innan den når Göteborg. Surte BK har förstås rötterna i Surte och hemmaplanen i Bohus; de två orterna närmast Göteborg. Det var glaset som skapade Surte: Ägarna till det värmländska Eda glasbruk ville öppna nytt i Göteborgstrakten, och Surte glasbruk öppnade 1863. Efter en knackig start blev det konkurs, men efter rekonstruktion tog det ny fart, och glasbruket var i slutet av 1800-talet det största i Sverige. Och Surte skapade sedan det berömda glaset: Den ikoniska Coca Cola-flaskan. Det var nämligen Alexander Samuelson, USA-emigrant och tidigare glasblåsare på Surte glasbruk, som designade flaskan år 1915. Bruket lades ned 1978, men lever idag vidare i form av ett museum. Om Surte är känt för något bland den svenska allmänheten så är det dock det s.k. Surteraset: 1950 utlöstes ett jordskred, troligen orsakat av ett förbipasserande tåg, och 24 hektar av Surtes villakvarter gled ned i Göta Älv. Runt 30 bostadshus förstördes, men endast en person fick sätta livet till. IFK Göteborg har importerat några av sina portalfigurer från Surte och Bohus: Den oöverträffade målkungen ”Svarte-Filip” Johansson och pampen Anders Bernmar, klubbdirektören som byggde upp Blåvitt till ett storlag under 70-talet. Några övriga kändisar från trakten är den högervridne nationalekonomen Tino Sanandaji och författarinnan och kulturskribenten Malin Lindroth.

Utsikt över Surte, Göta Älv, och norra Hisingen på andra sidan.

 

Hur hittar man till arenan?
Kollektivt/Till fots: Börja med att ta Västtåget till Bohus station, en kvarts resa från Göteborgs central. Ta gångtunneln över spåren och motorvägen och upp på busstorget. Därifrån kan man antingen ta buss 402 mot Jennylund, eller ta en promenad på drygt 30 minuter. Fortsätt isåfall rakt fram över busstorget, och följ gångvägen till höger om Coop-butiken. Gå ut på Elysörvägen och ta vänster, och ta sedan första höger på Alkalievägen. Följ Alkalievägen/Källarliden uppåt i 1,5 km upp till busshållplatsen vid Jennylund, och ta vänster på Jennlylundsvägen. Följ denna ytterligare en halv kilometer upp till idrottsplatsen och bandyhallen.
E45 från Göteborg: Ta E45 mot Karlstad i Göteborg, och följ denna norrut, förbi Surte. Ta av på nästa avfart mot Bohus, ta direkt höger i rondellen, och ta vänster i nästa rondell mot centrum, till Alkalievägen. Följ Alkalievägen/Källarliden uppåt i 1,5 km, ta sedan vänster på Jennylundsvägen som leder upp till Jennylund.
E45 från Lilla Edet: Passera Stora Viken-motet, ta av på nästa avfart mot Bohus, ta direkt vänster i rondellen mot Bohus, och sedan vänster i nästa rondell mot centrum, till Alkalievägen. Följ Alkalievägen/Källarliden uppåt i 1,5 km, ta sedan vänster på Jennylundsvägen som leder upp till Jennylund.