Syrianska FC – Södertälje Fotbollsarena

“…där en iskall vind blåser även under sommarens högsta högtryck…”

Hur är det att vara på arenan?
Södertälje Fotbollsarena, eller ”Jallavallen” som den också är känd som, finns utförligare presenterad under Assyriska-kapitlet. Som en kort sammanfattning så är Södertäljes arena ett nytt och modernt, men eländigt trist bygge. Huvudläktaren är en stor betongkloss, där en iskall vind blåser även under sommarens högsta högtryck. På den andra långsidan finns en mindre taklös ståplatsläktare i betong, medan det på ena kortsidan står en provisorisk och taklös aluminiumläktare som utgör bortasupportrarnas revir. Arenan är alltså inte speciellt glädjande att besöka, och det urtrista läget invid E20 i Södertäljes yttersta utkanter hjälper inte upp intrycket. Inte heller att arenan var skådeplats för ett av mina allra sämsta Siriusögonblick: degraderingen ur Superettan 2009. Innan Syrianska flyttade hit delade man på slitna men charmiga Bårsta med Assyriska, men de fyra sista säsongerna innan flytten spelade man på Södertälje IP, en genomsunkig idrottsplats som dessutom låg på ”svennesidan” av stan. Så trots Jallavallens uppenbara brister är nog Syrianska ganska så nöjda med in betongklump.

Huvudläktaren på “Jallavallen”.

 

Stämning/klack
Syrianskas klack heter Gefe Fans, “supportrarnas vingar” på syrianska, en både högljudd och färgstark klack kapabla att sätta hela den tråkiga arenan i gungning. Hett i överkant riskerar det att bli när man möter sina ärkeantagonister VSK, då mötena lagen emellan flera gånger urartat i slagsmål och upplopp. Publiksiffrorna i övrigt är dock tämligen svaga. Dock inte så svaga som för några år sedan – vid mitt första besök på en bortamatch mot Syrianska 2004 hade endast 18 åskådare letat sig till Södertälje IP för att se den sista betydelselösa omgången.

Gefe Fans bildar ett gulrött hav under derbyt mot Assyriska 2007. Foto: Isak Katto.

 

Var kan man ta en öl?
Det närmaste stället är den libanesiska restaurangen Meza i Geneta centrum, 1,5 km från arenan, där man kan få både vattenpipa och magdans.
Inne i centrum finns betydligt fler möjligheter. Ett ställe är Gravediggers Inn, sportpub med bra ölutbud som ligger i gågatans förlängning nära kanalen. Passande nog är huset faktiskt byggt över en gammal kyrkogård.

 

Lite om Syrianska FC
Det är svårt att presentera Syrianska utan att jämföra klubben med sin den evige rivalen Assyriska FF. Syrianska har i stort sett alltid befunnit sig ett steg bakom sin lokalrival, från bildandet 1977 tre år efter Assyriska, ända till 2010, då Syrianska oväntat klev upp i allsvenskan och lämnade före detta storebror kvar i Superettan. Oavsett vilket av de två lagen som står starkast för tillfället så kan Syrianskas identitet ändå sägas vara den obändige lillebroderns, då man i jämförelse kan få Assyriska att framstå som ett väluppfostrat och ”svenskt” lag. Det har dock inte spelats särskilt många derbyn lagen emellan, närmare bestämt har man mötts under säsongerna 1978, 1988-89, 2007 samt 2009-10, och även om känslorna mellan lagen kan vara heta än idag så är det ingenting mot 1989, då alltihop urartade i ett stort slagsmål på läktarna. Syrianska FC bildades 1977, och precis som Assyriska startade det hela i förorten Geneta (och i Geneta är man nu tillbaka efter flytten till den nya arenan). Man började spela fotboll under benämningen Suryoyo, vilket är namnet på syrianerna på själva det syrianska språket. Namnet försvenskades så småningom till Syrianska Föreningen, för att sedan anglifieras till det nuvarande Syrianska FC. Klubben spelade för första gången i tredjedivisionen under åren 1992-95, då det blev degradering. År 2000 var man tillbaka, och den här gången satsade man hårt för att nå Superettan. Vilket man var nära att göra ett flertal gånger under 2000-talet; 2001 blev det kvalförlust mot Åtvidaberg, 2005 var det Qviding som stod ivägen. 2008 var det dock ingenting som kunde stoppa Syrianska, och av bara farten fortsatte framgångssagan då man under sin andra säsong i Superettan vann serien och promoverades till Allsvenskan. Många av de framgångsrika svensk-syrianska fotbollsspelarna har en bakgrund i klubben, bl.a. Louay Chanko, Suleyman Sleyman och Sharbel Touma. Mr. Syrianska är dock Özcan Melkemichel, som efter att ha verkat i klubben som spelare, sportchef och ordförande tog över som tränare 2005, och förde klubben från division 2 ända upp till allsvenskan. Även hammarbyiterna Thom Åhlund och Billy Ohlsson har varit uppskattade tränare i klubben. Osannolikt nog har även den osmidige VSK-profilen Lennart ”Liston” Söderberg tränat Syrianska, dock med mindre lyckat resultat. Syrianska är visserligen bäst, men inte ensamma syrianer i fotbollens seriesystem, i dagsläget finns 17 registrerade syrianska fotbollslag.

Syrianska spelar självklart i de syrianska färgerna: gult och rött. Herr Syrianska, Özcan Melkemichel, sitter trea från höger.

 

Lite om Syrianerna
Syrianerna blandas ofta ihop med syrier, (d.v.s. medborgare i landet Syrien), men det rör sig om helt olika folk, även om det faktiskt också bor en del syrianer i Syrien. Syrianerna är egentligen samma folkgrupp som assyrierna, uppdelningen dem emellan har skett först i Sverige och andra västländer man emigrerat till). Det är faktiskt så komplicerat att skiljelinjen ibland kan gå igenom en och samma familj, där ett syskon har valt att kalla sig assyrier, och ett annat för syrian. Skillnaden emellan de båda benämningarna kan snarast sägas vara ideologisk, assyrierna hävdar släktskap med det forntida assyriska folket, medan syrianerna anser sig härstamma från araméerna (en del har även valt att kalla sig araméer). Det anses också att assyrierna i högre grad ser nationaliteten som gemensam nämnare, medan syrianerna håller den kyrkliga tillhörigheten främst. Vad de än väljer att kalla sig så är assyrierna/syrianerna är en kristen (oftast ortodoxt) folkgrupp som lever utspridd i Mellanöstern, främst i länder som Libanon, Syrien, Turkiet, Irak och Iran, med ett kärnområde i Tur Abdin i sydöstra Turkiet. Sammanlagt i världen finns det c:a 5 miljoner assyrier och syrianer. De har genom historien varit en utsatt minoritet, förtrycket kulminerade i turkarnas folkmord under första världskriget. Assyrierna/syrianerna började komma till Sverige i slutet av 70-talet, och de första familjerna hamnade i Södertälje, vilket så småningom ledde till att Södertälje blev centrum i Sverige för assyrier/syrianer. Det bor idag runt 80 000 assyrier/syrianer i Sverige, varav c:a 15 000 i Södertälje, vilket gör Södertälje till en av de viktigaste syrianska/assyriska städerna i världen. Fotbollen har blivit en enormt viktig identitet för syrianerna i Sverige, ingen annan invandrargrupp har varit tillnärmelsevis så framgångsrika inom elitfotbollen i Sverige. En anledning kan vara syrianernas starka sammanhållning, en annan att syrianerna saknar en egen nationell tillhörighet, vilket gör att lag som Syrianska FC närmast kommit att fungera som ett landslag. Några exempel på kända svenska syrianer som inte spelar fotboll är filmfamiljen Fares och advokaten Elisabeth Massi Fritz. Även tennisspelaren André Agassi och den avdankade popsångaren och kändismaken Paul Anka har syrianskt påbrå.

En vacker syriansk-ortodox kyrka i Kottayam, Kerala, Indien.

 

Lite om Ronna-Geneta-Hovsjö
Då staden Södertälje redan finns presenterad under Assyriska-kapitlet fokuserar bortaguiden här istället på de stadsdelar som är främst associerade med Syrianska (och för den delen även med Assyriska): De tre betongförorterna Ronna, Geneta och Hovsjö, som ligger som trädda på ett pärlband längs med ringleden kring västra Södertälje. Områdena hänger ändå snarare ihop demografiskt än geografiskt, då de på många sätt utgör en ”stad i staden”. Man kan även räkna in Bårsta, Saltskog, samt på andra sidan staden Fornhöjden, i denna. Sammanlagt bor här c:a 16 000 invånare, och över häften av dessa är just assyrier/syrianer. 60-talet var en tid då Södertäljes stora industrier, Scania och AstraZeneca, expanderade kraftigt och lockade till sig arbetskraftsinvandrare från bl.a. Finland och Jugoslavien. Bostadsbristen var dock stor, vilket man rådde bot på med miljonprogramsområdena. Ronna byggdes först, 1965, och fylldes snabbt med nya södertäljebor från Europas alla hörn. Sedan följde Geneta, men när Hovsjö stod klart 1974 så hade industrikrisen kommit. Lägenheterna fylldes nu istället med flyktingar, många assyrier/syrianer, men också chilenare som flytt ifrån Pinochets diktatur. Det har skrivits många spaltmeter om de tre Södertäljeförorterna, Ronna blev rikskänt över en natt i.o.m. ”Ronnakravallerna” 2005, och i Hovsjö har både skolor och bilar brunnit upp. Områdena blir ofta svartmålade, och enligt kvällspressen så är det närmast förenat med livsfara att åka hit på besök, men det finns också en verklig verklighet som ser annorlunda ut. En annan bild av Ronna och de andra områdena är att de fungerar som ett sorts syrianskt ”Chinatown”, ett brokigt, mångfacetterat och faktiskt ganska så tryggt område. De flesta profilerna från dessa områden är fotbollsspelare med bakgrund i Syrianska eller trätobrodern Assyriska, t.ex. Kennedy Bakircioglü, Louay Chanko och Suleyman Sleyman, men även journalisten Nuri Kino är uppvuxen här.

Typiskt Ronna-hus.

 

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Det finns två möjligheter att komma till arenan kollektivt, beroende om man kommer med pendeltåg eller fjärrtåg. Kommer man med pendeltåg åker man till Södertälje centrum, och där byter man till buss 754Ö eller 760Ö mot Geneta. Bussen går var 15:e minut och resan tar c:a en kvart (med 760Ö som är lite snabbare). Kommer man med fjärrtåg går man av vid Södertälje Syd, och därifrån kan man ta buss 754C eller 755C (går en gång i halvtimmen eller tätare) till Södertälje centrum eller till Köpmangatan. Där byter man till 754Ö eller 760Ö och fortsätter till Geneta. Arenan ligger sedan precis vid bussens ändhållplats.
E4 från Stockholm: Sväng av E4 mot Södertälje N vid trafikplats Moraberg, kör rakt fram mot centrum. Följ Stockholmsvägen i 2,5 km, över Södertälje Kanal, kör förbi avfarten mot Stortorget, och ta sedan till höger på Ängsgatan i nästa korsning, mot E20 och Göteborg. Följ Ängsgatan/Strängnäsgatan i c:a 4 km, rakt fram genom två mindre rondeller, och ta sedan av på den tredje avfarten i en större rondell, på Genetaleden mot Tveta/Hovsjö. Jallavallen och parkeringen ligger till vänster efter 500 m.
E4 från Nyköping: Kör förbi första avfarten till Södertälje Södra, och ta sedan av på nästa avfart, mot E20 till Göteborg vid trafikplats Saltskog. Fortsärr på E20 mot Göteborg i 5 km, och ta där av mot Södertälje västra vid trafikplats Vasa till Strängnäsvägen. Ta sedan av på den första avfarten i rondellen så ligger arenan till vänster efter 500 m.
E20 från Eskilstuna: Ta av på den första avfarten mot Södertälje västra till Strängnäsvägen. Ta sedan av på den första avfarten i rondellen så ligger arenan till vänster efter 500 m.