Varbergs BoIS – Påskbergsvallen

“…Ja, Påskbergsvallen är en aning otidsenlig…”

Påskbergsvallens gröna gräs vattnas i halvtidspausen, huvudläktaren i bakgrunden.

Hur är det att vara på arenan?
Var är egentligen Påskberget? Landskapet kring Påskbergsvallen är till synes platt som en pannkaka. Vid närmare efterforskning så finns det två stycken Påskberg vid Påskbergsvallen: Gamla Påskberget och Nya Påskberget, som är två stycken oansenliga kullar beklädda med en gles bokskog. Omgivningarna i övrigt är vardagliga, och den småtrista förstadsbebyggelsen runt omkring bidrar till det första, ganska oinspirerande intrycket av denna idrottsplats. Påskbergsvallen är den klassiska sortens fotbollsvall som man brukar hitta i en svensk småstad, och någonting en bortaresenär skulle ha gäspat stort över för tio år sedan. Men i dessa tider av själlösa betongarenor med plastgräs så blir Påskbergsvallen idag till en riktigt charmig upplevelse. Dess största tillgång är nog den nyuppförda ståplatsläktaren; en föredömligt enkel men funktionell konstruktion som består av en enkel träläktare längs med hela långsidan, under skydd av ett plåttak. Huvudläktaren är av den typiska konstruktion som brukar finnas på den här sortens idrottsplatser – en ganska hög och knubbig betongläktare försedd med blåa plaststolar. Ja, Påskbergsvallen är en aning otidsenlig, och den är faktiskt exakt lika gammal som en annan otidsenlig konstruktion i Varberg: Den världsarvsklassade radiostationen Grimeton, idag den enda fungerande elektromagnetiska sändaren i världen. Varberg, med sina lyxiga spa-anläggningar, är ett populärt försäsongs/förturneringsmål för klubblag och landslag, och Påskbergsvallen har därför stått värd till ganska många namnkunniga fotbollsgäng på träningsläger: Barcelona, Inter och Svennis-tränade Manchester City har alla spelat här, liksom svenska landslaget inför VM -94.

Klassisk trevlig ståplatsläktare med tak. Hemmafansen lägst till vänster och bortafansen till höger.

Stämning/klack
Varberg ligger klämt emellan allsvenska storlag som IFK Göteborg och Elfsborg, och publiksiffrorna blir följaktligen lidande av detta. Varbergs klack heter Klacksparken och fick publicitet bland annat i form av ett stort Offsidereportage då man växte mycket snabbt under Varbergs första år i Superettan. Sedan dess har Klacksparken dock stagnerat betydligt i utvecklingen.

Här sjunger Klacksparken Varberg till en viktig kvalseger mot Oddevold på Rimnersvallen. Foto: Jonas Paulsson.

 

Var kan man ta en öl?
Vill man dricka i Varberg så tar man sig till Kungsgatan i centrum där lokalerna ligger på rad. Klacksparkens stamhak heter Nyfiket, och det finns ingen anledning att inte gå dit som bortasupporter heller. Prisvärd after work, och varbergssupportrarna är vänliga.

Vill man ha lite mera flärd kan man dra sig ut mot havet och besöka det vackra societetshuset, och restaurang Bodegan, med tacos som specialitet.

 

Lite om Varbergs BoIS
Varbergs BoIS bildades 1925 genom en sammanslagning av kvartersklubben Haga BK och en avhopparfraktion från stadens stora lag, Varbergs GIF, och Varbergsfotbollen skulle från den dagen komma att präglas av en evig dragkamp mellan de grönsvarta BoIS och rödblåa GIF. Över 50 seriederbyn har spelats i Varberg, men det är BoIS som så gott som alltid har legat steget före (trots vissa vilseledande uppgifter som florerar på nätet om motsatsen), och när GIF år 2007 försattes i konkurs och tog steget ned till div 6 avgjordes nog dragkampen för gott. Särskilt som BoIS, nu ensamma herrar på täppan och med storsponsorn ”Cash Buddy” i ryggen tog klivet upp till Superettan fyra år senare. En av de stora hjältarna bakom avancemanget var tränaren Halda Kabil, som verkade som både spelare och tränare i klubben, och sedan nesligen fick sparken efter att hållit kvar BoIS i serien under två säsonger. Superettan är historiskt sett en hög nivå för BoIS, men som allra bäst var klubben under krigsåren i skarven mellan 30- och 40-tal, och klubbens stora säsong var 1939 då man placerade sig trea i division 2 Västra bakom storklubbarna IFK Göteborg och GAIS. Under denna säsong sattes klubbens gällande publikrekord på Påskbergsvallen, drygt 5100 åskådare hemma mot Änglarna, och man lyckades även vända ett 0-3-underläge till seger mot Makrillarna. BoIS gick tyvärr miste om stadens store fotbollsson, Stefan Selakovic, då denne fostrades i GIF. Klubbens största namn genom tiderna kan istället vara Pär-Olof Ohlsson, Belgienproffs och landslagsman på 70-talet. Dessutom räknas man som moderklubb till flickfavoriten Kevin Walker, då pappa Patrick Walker tränade BoIS i början av 90-talet. BoIS främsta och nuförtiden enda gren vid sidan om fotbollen är brottning, där man har samlat ihop ett lass SM-medaljer, och där namn som tungviktaren ”Falka-Erik” Johansson och Stig ”Hagadalarn” Larsson hör till de främsta.

Makrillarna från Götet? Nej, men Varbergs BoIS har också valt grön-svartrandigt. Här i 2012 års upplaga, bl.a. innehållande den blivande Siriusspelaren Jonatan Berg.

 

Lite om Varberg
Som övriga Hallandsstäder så är Varberg en bad- och turistort, men med en annan karaktär än Halmstad och Falkenberg; här finns karga, nakna klippor istället för Tylösands och Skreas gyllene sandstränder. Många av Varbergsbaden är dessutom ekivokt specialiserade på naturister – nakna tanter hittar man på Kärringhålan och Skarpe Nord, och nakna gubbar kan beskådas på Goda Hopp. Varberg är annars känt för sin fästning – en massiv medeltidsborg med vallgrav och allt – och de två berömda föremålen som finns utställda här: det medeltida mossliket Bockstensmannen, som tros ha slagits ihjäl någon gång under 1300-talet, samt den kulknapp som sägs ha dödat Karl XII under slaget vid Fredriksten. Varberg är beläget i norra Halland och är landskapets näst största stad efter Halmstad med sina 31 000 (inräknat Träslövsläge). Varbergs fästning började uppföras i slutet av 1200-talet av en fredlös jylländsk greve, och snart uppstod också den lilla staden Getakärr invid fästningen. Staden låg i skottlinjen för de flertaliga krigen mellan Danmark och Sverige, och efter några olika turer där städer härjats, bränts, flyttats och grundats på nytt anlades den nuvarande staden Varberg år 1613, och fick namn efter den intilliggande fästningen – namnet kan tolkas som en förkortning av ordet ”vårdkasberg”. I och med freden i Brömsebro 1645 övergick sedan Varberg från danskt till svenskt styre. Varberg formades så småningom under 1800-talet till kurort, och under samma århundrade blev stenhuggeri den största industrin i staden. Idag är den största – eller åtminstone mest kända – industrin i Varberg Monarkfabriken, som tillverkat cyklar och mopeder åt mången svensk. Om man då inte räknar Ringhals, Nordens största kärnkraftverk, som ligger två mil norr om staden. Inom idrotten är det innebandyn som dominerar i Varberg, och flerfaldiga SM-vinnarna Warbergs IC är så klassisk som en innebandyklubb nu kan bli. Bland Varbergsprofiler sticker den excentriske hotellägaren, kommunisten och miljonären Lasse Diding ut, som bl.a. står bakom Hotell Havanna, Leninbadet och det kontroversiella Leninpriset. Andra varbergare är bl.a. popartisten Martin Svensson, sångerskan Sara Löfgren, en-hits-bandet Vildsvin, ZTV-kändisen Kajsa Mellgren och författarinnan Oline Stig. Varberg har ett speciellt förhållande med Borås, då boråsarna vallfärdar till staden under sommarmånaderna för sol och bad, och varbergarna har ofta tittat snett på badgästerna från Knalleland, som ansetts snåla och tala en tveksam dialekt.

Havet utanför Varberg och ett hörn av fästningen.